Chapter 6 - You make me so happy

 
''If a was your boyfriend i'd never let you go '' jag fattade inte hur jag kunde köpa believe albumet för pengarna jag fick av Justin jag liksom kunde inte låta bli, dessutom varför köpte jag albumet när jag lika gärna kunde lyssna på spotify, jag stod i mitt rum och fixade mig och bara sjöng låten och använde min hårborste som en mikrofån, såg ut som en sån där tjej i en tonårsfilm, typ en highschool tjej som stod och hoppade i sängen, jag skrattade åt mig själv men fortsatte ändå sjunga, jag var tvungen, jag har lärt mig alla texter vela bara sjunga ut stoltheten på något sätt. Sen var det inte en vanlig dag idag, utan det var en dag då jag och min syster skulle ut och shoppa, rensa gaderoben lite, vilken fick henne att hoppa av lycka, jag berätta om pengarna för Chantelle, varför ljuga och säga att jag jobbat ihop dom så att hon ska va så stolt när det egentligen är Justin som är skyldig till det. Jag borde egentligen gå upp till Gordon och ge dom obetalda hyrorna, men jag vela bara var en busig tonårsflicka för en dag, gör något ovettigt för pengarna, något kul '' Keep you on my arm girl, you'd never be alone, I can be a gentleman, anything you want ''' Hans röst fick mig knäsvag, han var verkligen så duktig och talangfull, att jag inte varit ett fan tidigare, tja.. kanske beror på min syster som har tapetsera sitt rum med honom, en massa affischer ifrån tidningar hon snott ifrån skolans biblotek, inget jag klagat på, men jag förstår inte hur hon kan va så lugn, jag menar jag har hört det där med att Beliebers är dom mest desperata fansen, vilket hon borde vara.. altså desperat i Justin, och sen kommer han in i hennes liv och hon har till och med inte sagt det till någon utav hennes vänner, hade jag varit henne hade jag sprungit ut och skrikit det för att få allas uppmärksamhet, men hon visar Justin respekt och delvis mig, eftersom att det lär ju inte bli någon sommar med honom om det kommer ut, fast det kommer det i vilket fall, men att vara vän med Justin Bieber är faktiskt inte så tokigt snarare... Underbart! när jag står som en lycklig tonårsflicka framför spegeln och sjunger på Justins låt boyfriend, blir jag genast störd av Chantelle som står vid dörren full i skratt och håller i telefonen, jag fattade inte först men sedan insåg jag  ( STÄNG AV LÅTEN ) jag stänger av låten och kollar på henne - Jag vet att du är vän med honom, men inte att du är ett fan av honom, haha inte nog med det, han är i telefonen! säger min syster och håller upp telefonen och det var inte det värsta hon hade svarat, så självklart var inte denna pinsamma situation över, '' Hej '' säger jag blygt, '' Haha, hej belieber '' säger han och skrattar för fullt så man knappt hör något i telefonen '' Men det var en låt hallå? '' han skrattar ännu högre '' Jasså! Chantelle sa att du hade köpt mitt album igår, hmm var det en låt sa du '' Jag kollar argt på min syster som kollar retsamt på mig och vänder sig om och går ut ur mitt rum '' Jaja! jag är väl ett fan då, vad hade du på hjärtat då? '' frågar jag för att byta samtalsämne '' Tja.. nu när jag vet att du och Chantelle ska iväg och shoppa så får jag fråga, vill du hitta på något ikväll? '' Fan jag vela nästan bara ställa in alltihopa och bara dra iväg till honom, men men det här är stort för Chantelle '' Javisst! jag hör av mig när jag kommer hem '' säger jag glatt '' Vad bra, har det så kul '' jag fnittrar till '' Ja och det är tack vare dig hejdå '' säger jag och lägger på, En timme efter står vi vid gallerian och tro mig, det var nästan pinsamt, folk kollade på oss som om att vi inte passade in här, men Chantelle drog in mig på en affär vid namn H&M vilket gjorde det ännu pinsamare, men vi hittade mycket där, det var omöjligt att komma därifrån, när vi äntligen kommer ut så går vi förbi skräcken Hollister, jag och Chantelle var så avundsjuka på dom som bärde det märket, vi stod utanför det klädda butiken, och kollade på varandra - Ska vi verkligen? frågar min syster, jag vart trött på att spela så svag bland folk, - Klart vi ska, du vet att jag måste köpa tröjan jag tjatat om hur länge som helst, och det var sant, jag var så kär i tröjan så jag visste inte vad jag skulle ta mig till, Chantelle hittade också en tröja hon sa var ett måste, när vi betalat kände vi oss genast som två nya människor, vi avslutade denna härliga dag med en fika då hon berättade om att hon och Adam har blivit jätte nära vänner och att det känns som om att den här sommaren kommer bli sjukt roligt när man har en vän att vända sig till och göra roliga saker med - Så vad är det mellan dig och Justin? frågar Chantelle och tar en tugga av sin kladdkaka, jag kollade på henne med en fundersam blick, varför frågar hon ens, hon vet ju att vi bara är vänner, - Jo! vi är vänner Chantelle, inget annat, säger jag och börjar himla med ögonen - Ja! men känner du ingenting annat, typ nå pirr i magen när du är med honom, - Jo men som vänner alltså.. jo det gör jag, säger jag och sjunker ner rodnandes i stolen, - Du vet att du kan prata med mig om allt, känner du något för honom tycker jag du ska berätta det för honom, säger min syster och får det att låta så enkelt - Haha! ja, men det gör jag iallafall inte. Hon rycker på axlarna - Tja.. säger du det så. När vi kommer hem, sätter vi på oss dom nya kläderna och Chantelle försvinner ut med Adam och jag sätter mig nervöst ner i soffan och inväntade Justin, den nya hollister tröjan fick mig att passa in, inte in i mitt vardagsrum utan in med Justin, det knackade på dörren och mitt hjärta börja bulta fortare än vanligt, jag öppnade dörren och fick fram ett svagt hej medans jag fokuserade på att få bort den obehagliga känslan i magen, jag visste inte var det var med mig, jag var bara extra glad att se honom idag, 
- Vad fin du var i tröjan, säger han innan han knappt kommit innanför dörren, jag kollar den på tröjan och ler ett malligt leende - Tack, säger jag generat tillbaka och sätter mig i soffan och bara kollar på honom medans han kollar sig omkring och klappar ihop händerna och fastnar blicken på mig - Så.. vad ska vi hitta på? frågade han, han verkade faktiskt lite nervös av sig han med, - Jag har ingen aning, säger jag och skrattar till, det vart lite av en pinsam tystnad, vilket jag märkte att ingen utav oss tyckte om, - Min vän Alfredo undrar om vi vela hänga med och bowla och käka på någon schysst resturang, vill du? jag fnittrade generat för att jag blev glad över att han berättat om mig för sina vänner, men insåg sen att ekonomin klickade till i huvudet och förstörde allt, Jag kollade förtvivlat på honom - Du vet.. pengar Justin, Men gå du, det är lugnt, säger jag och ler mot honom, han kollar lite små irriterat på mig, - Allison hur kan du säga något sådant,jag kom hit för att jag vela träffa dig och umgås med dig, jag bjuder och snälla kom inte med några bortförklaringar, jag vill bjuda, säger han och lägger sin hand på min axel, jag suckade - Okej då, tack så mycket, jag kramar om honom och han drar mig ut ur lägenheten så fort som han kunde, - Wow! säger jag när jag får syn på den otroligt snygga bilen han hade stående utanför mitt område, jag kollade på Justin och log, han hade en helt annan bil när vi åkte ifrån stranden, den här killen hade verkligen pengar, när vi sätter oss i bilen kommer vi till ännu ett pinsamt tillfälle då låten Boyfriend börjar spelas på radion han höjer och sjunger och kollar på mig och skrattar, jag kan inte låta bli att sjunga så jag börjar, det ringer på hans mobil '' Hej dude! '' säger han och ler medans han har andra handen på ratten, '' Okej, men hör av dig när, vi kan hitta på något annat så länge '' han lägger på - Alfredo fick familjeproblem, går det bra om vi kan hitta på något annat bara en halvtimme eller något? jag nickar - Det är väl klart det är lugnt, säger jag och ler, han parkerar utanför en park, och vi går upp på den stora kullen och sätter oss - Är det inte lite av ett mirakel att vi träffades? frågar Justin mig - Det är väl jag som ska ställa den frågan va, säger jag och han börjar skratta till - Nej, men seriöst, jag gillar dig Allison du är cool, du är en stark tjej som inte ger upp lätt, finns inte många såna du vet, säger han och kollar mig i ögonen, den vackra utsikten och dom vackra ögonen fick mig att börja rodna - Vad är det? frågar han och ler, jag kollar bort - Nej, ingenting han tog tag i min haka och vred mitt ansikte mot honom - Jo, säg!  Jag tog ett djupt andetag - Jag vet inte, men jag känner mig bara så.. lycklig när jag är med dig. Det är en ovanlig känsla för mig, säger jag och kollar ner på mina bara bruna ben, - Oh! det där är första gången på länge någon fått mig generad, säger han och skrattar till gulligt, jag kollar upp på honom med en allvarlig blick drar ett snabbt skratt, vi får ögonkontakt, verkligen den där ögonkontakten då man inte säger ett pip man bara kollar och lever sig in i en värld då det bara är jag och han, jag känner hur hans hand nuddar min och jag kommer tillbaka från min dagdrömmande och kollar ner på våran händer som knyts ihop hårt, - Jag är verkligen lycklig när jag är med dig med, det känns som om du tar mig som någonting mer än Justin Bieber du vet, det är en ovanlig känsla för mig, säger han och jag kan inte motst
honom, jag flyttar mig närmre och lutar mig mot hans axel och bara njuter av den vackra utsikten
 
JUSTINS PERSPEKTIV
Mitt upp i allt ringer Alfredo, nästan så man vela att hans familjeproblem skulle pågå lite längre, jag hade inte njutit så här mycket på länge, jag tog tag i hennes hand och vi åkte till bowlingen, Cody Simpson som varit för artist på många av min konserter hängde med, när vi träffar dom går Alfredo fram till Allison, hon var lite blyg av sig - Hej Allison, vad kul att äntligen få träffa dig, Justin har berättat så mycket om dig,säger han och skakar hennes hand, jag visste att han skulle göra detta för att retas med mig, jag skakade på huvudet och suckade tungt - Mja, jag glömde säga, jag har inte normala vänner, men dom är åtminstonde schyssta, hon skrattar till och kollar på mig - Huvudsaken eller hur, jag nickade för att visa att jag höll med, när vi på börjar matchen börjar Allison med att slå in en strike, och jag kunde inte bli mer imponerad, Alfredo pratade mycket med henne för att få kontakt och efter ett tag började hon vänja sig, började prata högt inför oss och började skämta tillbaka när Alfredo drog sina dåliga skämt, jag gillade hennes skratt, det var ett sådant skratt man skulle kunna göra allt för att få höra, Cody vann men Allison kom tvåa och jag kom självklart sist, det var ju inte mycket att imponera, fast varför vela jag göra det egentligen, det var någonting med henne, jag visste inte vad det var, Vi gick senare bara Alfredo hon och jag till ett mysigt fik nära bowlingen och drack varm choklad med grädde, jag fick i mig en hel kopp själv, jag var så kär i choklad, - Så.. jag vill veta lite mer om dig Allison, till exempel vad gör dina föräldrar, och vad har du för bakgrund? skämtar han till det men var ändå seriös, jag visste att det inte var en passande fråga men jag lät henne svara, - Mina föräldrar tja.. dom är döda, men jag och min 15åriga syster däriemot vi bor i en liten lägenhet borta vid stranden ungefär, vi lever där ensamma, vi klarar oss nja sådär, men vi har väl varandra det är ju det bästa, sen jobbar jag på ett Café, inte lika underbart som detta men det är verkligen helt suveränt, nja sen finns det väl inge mer, säger hon och jag blev förvånad, hon sa det utan att stoppa meningen med gråt i ögonen hon sa det bara rakt ut - Jag visste inte, förlåt! så du bor alltså själv med din syster och försörjer henne och allting? - Det är lugnt, man måste ju få fråga, japp, säger hon och ger mig snabba blickar då och då, - Starkt gjort av dig, jag hade inte klarat av det, säger han och ler mot henne, - Det tror jag nog, man måste bara inse att det är nu eller aldrig, men det är svårt det är det. Men vill man lyckas så gör man, oftast iallafall. säger hon och skrattar, Jag skjutsar hem henne senare den kvällen, vi pratade inte så värst mycket på vägen hem, vi mest log åt varandra, när jag parkerar bilen utanför hennes lägenheten går jag ut och öppnar bilendörren åt henne, hon tackar och hoppar sedan på mig - Tack! Tack för en jätterolig dag, det går verkligen inte att beskriva med ord hur lycklig jag är och hur glad jag är att jag träffade dig, jag fann inga ord, jag vart så glad av att göra henne lycklig, det var en härlig känsla - Hoppas vi kan göra om det snart, Godnatt Allison säger jag och kysser henne på pannan, hon står helt still och bara kollar på mig men sedan ruskar på huvudet - Godnatt Justin. 
____________________________________________________________________________________________
KOMMENTERA! 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback