Chapter 3 - Two unexpected visitors

Jag vaknar av att det knackar på dörren, - AJ skriker jag, huvudvärken var fruktansvär, jag förstod inte.. hur kom jag hem igår, killen som hjälpte mig visste inte vart jag bodde, och Chantelle är inte ens hemma, - Chantelle! sa jag och flög upp hur sängen och öppna dörren det var polisen, - Vad har hänt? säger jag och tror att någon anmält det som hänt igår, jag vela verkligen inte ha mer med soc att göra, - Jo vi hittade dom här fyra tjejerna sovandes utanför en lokal, dom säger att dom bor här och att du är deras syster, stämmer det? jag suckade - Ja det stämmer, kom in nu på en gång tjejer! jag suckade ännu en gång, jag fattar inte hur Chantelle kunde göra detta och hur mina tjejkompisar kunde lägga skulden på mig, dom går in en efter en - Förlåt men jag letade efter dig och du fanns ingenstans, jag kunde knappt stå upp! säger Chantelle, jag kollar ner och började bara gråta. - Allison var är det som är fel, frågar min syster - Inget! du skulle aldrig förstå, mina tre bästa vänner bestämmer sig för att gå och låta mig och Chantelle prata själva, jag uppskattade det. - Snälla säg mig vad som är fel! säger hon och rycker tag i mig, hon hade bara underkläder på sig, att hon inte fryste ihjäl! - Jo. igår på festen.. det hände en grej. hon kollade på mig - Vad hände Allison! kom till saken istället. Jag tog ett djup andetag - Han.. killen han.. våldtog mig. Hon reser sig upp och gapar förvånat och smäller ner allt vi hade på vardagsrumsbordet, glas faller i tusen biter hon börjar gråta. - Vi ska till polisen nu på en gång!! jag skakar på huvudet - Vi kan inte, vi kan inte bli mer inblandad i soc än vad vi redan är, och verkligen inte nu när du kommer hem såhär. Hon suckar - Snälla förlåt! allt är mitt fel, hon kramar om mig - Det var någon som hjälpte mig hem, det var en kille men jag förstår inte hur han visste vart vi bodde jag deckade ju. jag vill bara veta vem det var, säga tack eller något. - Det får du säkert, men inte nu, nu tycker jag du ska ta ett bad Allison, jag vet inte vad jag ska göra för att få se dig le igen, jag älskar dig verkligen, även om jag inte ofta visar det. jag ler - Att du är hemma och att vi mår bra får mig att le, älskar dig med lil sis! men jag sov iallafall inte utomhus, mer du som behöver ett bad! , hon skrattar - Du har rätt, jag kommer snart! jag sätter på tv och knappar på kanalerna hittar inget intressant, så jag stänger av den lika fort. och kollar mig omkring, det såg förjävligt ut, jag sätter på hög musik och dammsuger och städar hela lägenheten, - Oh herregud det här är inte likt dig Allison! säger min syster när hon kommer ut ur duschen - Kanske lite trevligare att vara här nu va, frågar jag henne, hon nickar och skrattar till. Jag stöter på spegeln och inser att jag fortfarande hade gårdagens kläder och smink, jag hoppar in i duschen och märker hur det börjar rinna blod där nere, jag blir rädd och börjar genast gråta, jag har inte haft ont eller något hur kan det hända! jag sätter på kläder och bestämmer mig för att inte säga något till Chantelle, vela inte göra hennes orolig och ge henne mig ångest, klart att det inte var hennes fel, - Allison kan du öppna! det knackar på dörren!  jag suckar, hur kunde man vara så lat som henne, jag går och öppnar och det var han. - hej, jag vela bara kolla hur du mår, det var jag som hjälpte dig hem igår, jag kollade bara förvånat på honom jag tänkte börja skrika innan min syster gör det - OMG !! han springer in i lägenheten och stänger och hyschar henne - Snälla ta det lugnt! Jag och Chantelle sätter oss i soffan och bara kollar på honom. - Detta kan inte vara sant, vad gör Justin Bieber i vårat vardagsrum? frågar min syster mig, jag fick inte ut nå ord - Jag hjälpte henne hem, snälla jag ville bara se hur du mådde ni behöver inte säga till alla att jag varit här. jag skulle inte kommit hit. - Klart du skulle! shit dethär är en dröm, säger min syster och slänger han ner i soffan, han sitter mellan mig och min syster och vi kan inte sluta kolla på honom. vi liksom undersöker honom med våra blickar, vi kollade på honom från topp till tå flera gånger om - Okeeej.. dethär känns inte rätt, säger han - Chantelle kan du gå till ditt rum, säger jag - Mee! jag avbryter henne - Snälla! hon gör som jag säger, hon går till sitt rum och stänger sitt rum, vi både hör hennes skrik på hennes rum. - Alltså jag måste bara hämta andan, du förstår det är inte varje dag man får se dig i mitt vardagsrum heh, säger jag - Haha! jag förstår att det är chockerande, jag tänkte inte komma, men jag var tvungen, vad hände igår egentligen? - Oh! ingenting, full och dum, säger jag och ler mot honom och himlar med ögonen - Okej, jag ska egentligen inte göra detta men jag får helt enkelt tro att du är tillräckligt pålitlig att ta mitt nummer och höra av dig om det är något fel. Jag nickar desperat - Tack för hjälpen igår föresten, han skriver in sitt nummer på min mobil och jag kunde inte hålla mig för skratt när jag såg vad han hade döpt sig själv till - Hero? tja.. det passar in säger jag och skrattar, - Satt inte alla får veta att det är jag, jag litar på dig nu, men jag måste gå, hälsa din syster, ta hand om dig, säger han och ger mig en kram, jag kramade tillbaka och vela inte släppa taget, vilket jag inte gjorde tills han drog bort mig, - Hehe förlåt! hejdå, säger jag, - Hejdå säger han och ler, jag vänder mig om där min syster redan står förvånat vi går fram till varandra och hoppar och skriker av lycka - OMG Allison det var Justin Bieber, kan du fatta! ska ni ses igen? jag kollade på henne - Nej det tror jag inte, jag vela inte berätta om numret, dethär var den sjukaste dagen i mitt liv, det är sjukt men jag tror jag är glad över vad som hände igår, hade det inte hänt hade aldrig han kommit hit idag, oh herregud detta kommer ta lång tid att ta igen, jag kommer säga att det händer saker hela tiden, jag måste få träffa honom igen, min syster var ett stort fan jag var snarare en hater, men att se honom på sådant nära håll och se honom i ögonen va verkligen helt sjukt, underbart var det. - Lova att inte berätta det här för någon okej, bara du och jag kan du lova mig det? hon nickar - Jag lovar säger hon och kramar mig.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback