Chapter 1 - The Sisters
ALLISONS PERSPEKTIV
Jag smäller igenom dörren och slänger nycklarna på bordet, Jag får genast den där obehagliga känslan av att vara hemma. Eller ska jag kalla det ett hem ens. Min lillasyster Chantelle sitter i soffan helt inne i MTV jag suckar och vänder bort blicken, sätter mig ner vid det lilla köksbordet och får syn på alla ogjorda läxor som låg där. Men det var inte lätt att både jobba och fixa skolan verkligen inte när man hade ansvaret för en 15 årig lillasyster som inte kan hjälpa till med något. Det knackade på dörren och jag insåg direkt vem det var, med tanke på att vi inte har några andra besökare här hos oss, Chantelle reagerar och öppnar dörren eftersom det ändå var reklam på tvn, - Hej Chantelle! har du Allison hemma? frågar Gordon, jag hoppades på att hon bara skulle säga nej och smälla igen dörren men tyvärr så känner jag min syster allt för väl, fanns ingen chans att . - Javisst, Allison det är Gordon! säger hon refullt, som om att hon visste att jag sätt där vid köksbordet och höll mina knogar mot ansiktet och va fly förbannad, jag går emot dörröppningen med ett leende - Hej Gordon! säger jag trevligt - Allison det har gått 3 månader, jag kan inte vänta längre, säger han med besvikelse i sin röst, han vela men han kunde inte, han brydde sig verkligen - Jo, jag förstår men jag ska betala av denna månad jag lovar Gordon, jag har fått bättre lön, sa jag och log ett ironiskt leende, han kollade förtvivlat på mig - Du måste göra något åt dethär, det fungerar inte för Chantelle, säger han och placerar en hand på min axel - Gordon snälla hon är allt jag har kvar, vad tycker du jag ska göra, jag vet att jag kan klara detta, jag gör mitt bästa, säger jag och kollar honom i ögonen - Jag vet, men det finns familjer som skulle riskera allt för er, precis som en mamma och pappa, du kan väl tänka på det iallafall, för Chantelles skull, jag suckade - Jaja. Senare den dagen fastnade jag i dom ogjorda läxorna jag satt faktiskt uppe hela natten och gjorde dom, när alarmet från Chantelles rum började tjuta insåg jag att det var dags för skola, jag behövde sömnen mer än skolan just nu. - Vill du ha frukost? frågade jag henne medans jag höll upp hennes favorit flingor i handen, - Japp, kan jag få låna pengar till lunch frågade hon, jag suckade och la ner flingpaketet - Chantelle du vet hur dåligt ställt vi har, jag har knappt råd att försörja mig själv. du kan väl ta något hemifrån, sa jag och vände blicken mot det tomma kylskåpet - Sånt gjorde man när man gick i 4an eller något, jag vill leva som alla andra Allison, jag orkar inte gå i dem här fula begangnade kläderna nå mer, jag vill känna mig normal, kan du förstå det, och du är min syster inte min mamma, varför försöker du ens, skrek hon, dom där orden får jag höra nästan varje dag - Vem annars ska göra det, om du börjar hjälpa till lite mer här hemma kanske vi kan bli lite mer, ja du vet, systrar. - Vadå du menar det här? sa hon med det bredaste leendet jag sett på länge, och kastar en kudde rakt i ansiktet på mig, jag log tillbaka och jagade henne ner i soffan och började kittla henne, skulle kunna göra de i evigheter bara jag få höra det där vackra skrattet, sedan mamma och pappa dog fick jag ta över allt ansvar, vilket fick Chantelle att ha kvar hennes lilla del som, tja, ett barn, jag har inte det längre, men jag önskade jag hade, eller varken hon eller jag är barn längre, vi är tonåringar, tonåringar som försöker hitta en väg ut ifrån all denna skit. - Kan inte vi bara skita i skolan idag och göra något roligt, sa jag, vilket fick henne väldigt förvånad - Att höra detdär ifrån dig var underbart, absolut! , sa hon och skratta till. Vi gick ner till stranden och la oss vid bryggan och bara njöt av solen, vi må ha dålig ekonomi och bodde mitt i Ghettot i LA, men jag älskade stället, vädret, folket, ja allt. Det var nog det som fick mig stå kvar och inte ramla ihop som en liten barnunge - Hej Chantelle! hör jag en mörk röst säga min lillasysters namn vi både satt oss upp och titta oss runt nyfiket tills fick syn på en kille i vit t-shirt och beiga chinos, - Hej Adam, det här är min syster Allison, sa hon, jag tyckte det var lite små gulligt att hon presenterade mig framför killar - Oh! Hej, jag är en vän till Chantelle, sa han och skakade hand med mig, - Trevligt att träffats, jag har inte träffats så många av Chantelles vänner. Han var mer i min ålder en hennes vilket jag inte tyckte om, men ärligt talat så var inte ålders skillnaden inte så stor jag var bara 18 och hon 15, ibland har hon rätt om att jag tar över mamma rollen, jag vill också leva ett normalt tonårsliv, - Så varför är du inte i skolan? frågade han Chantelle, och som hennes stora syster eller '' Mamma '' som hon tycker jag behandlar henne vela jag inte att folk skulle tro att jag fick min syster att skolka - Eh! nej Chantelle är ledig idag, för.. vi har ... hälsat på våran mormor... på sjukhuset. stammade jag fram, Jag hörde Chantelles fnittrande brevid mig och killen vid namn Adam kollade konstigt på mig - Okeeej! jag ska nog dra nu, men hoppas eran Mormor blir bättre, vi ses Chantelle och.. trevligt att träffas...All..ison stammade han fram mitt namn, sällan.. var det så svårt att komma ihåg.
____________________________________________________________________________________________
Tråkigt som första kapitel, men det är mer att ni ska få veta vad det handlar om, veta vilka dom är osv...
aja skriver nästa kapitel väldigt snart
Trackback