Chapter 9 - Visible symbols

 
 
- Allison! nu börjar det, säger min syster och jag springer haltandes till soffan och vi höjde volymen på TVn, Justin var på intervju här i LA, det skulle snackas om hur turnén har varit och hur han planerar den som kommer osv, '' Så Justin! vi är lite nyfikna, är det sant att du hittat din sommar romans? '' frågar tjejen som intervjuade, bakom kom det fram en bild på mig och Justin, Chantelle satt och skratta - Min syster är känd !!, skrek hon, han skrattade till '' Vem vet,'' säger han och kollar in i kameran med en nedstämd blick som om att han visste att jag satt och kollade, Jag kollade på Chantelle - Snälla detta är pinsamt! hon slog till mig på axeln - Äsch vafan, ''Så det är ingenting mellan dig och denna tjej, en liten sommar flört ? '' frågar hon och skrattar till, '' Ärligt talat, så vet jag inte riktigt, men vi är väldigt goda vänner än så länge, men som sagt, man vet ju aldrig vart det kan leda till '' Jag blev helt till mig, jag blev helt röd i ansiktet och jag la en kudde framför mitt ansikte, '' Vi är tillbaka efter pausen då vi ska prata om hur din turné har varit '' vi stängde av TVn, - Han är så kär i dig Allison! Jag ruska på huvudet - NEJ! eller vadå om han var det, vad skulle du tycka om det isåfall? frågar jag henne, jag vela inte berätta om vårat smygande, allt pussande hit och pussande dit, det var för tidigt, - Haha! Jag vet inte, jag menar jag skulle väl vara så sjukt jävla glad för eran skull, sen skulle jag bli känd och allt! haha fatta coolt! säger hon, jag suckar - Du kommer aldrig bli känd inse det någon gång! säger jag och skrattar. Hon gör en fakead min för att visa att hon är sur, hon putar med läpparna - Det kommer jag visst! - Chantelle kan du gå upp till Gordon och ge honom räkningarna, jag orkar inte snälla! säger jag, jag hade så ont i magen sedan operationen, Justin var arg för att jag inte vela göra någon anmälan och så, men jag orkade inte hålla på och tjafsa om det, det kommer bara bli värre. Chantelle suckar och går ut, men springer in lika snabbt! - ALLISON DET STÅR FULLT MED FOLK UTANFÖR MED KAMERA! skrek hon med en anfådd röst, jag reagerade genast, - Va!! jag går till dörren och öppnar lite för att se om det var sant, och det var det, Gordon stod vi porten och försökte schasa bort alla men det gick inge vidare, inte kunde jag ringa Justin heller, han var ju på Intervju, men jag kunde ringa Alfredo, vilket jag gjorde på direkten, '' Alfredo det står en massa paparazzi utanför min lägenhet, du måste hjälpa mig, '' säger jag '' Nä! du driver med mig, jag kommer på en gång, vänta där Allison '' Chantelle viftar in Gordon och han kommer in - Vad är det som händer, kan någon snälla förklara det för mig! säger han och börjar med att kolla på mig, - Ehm! alltså det är komplicerande Gordon, han står med armarna i kors, 
- Jag förstår, satt bara börja förklara varför det står en massa människor med kamera utanför min lägenhet.
- OKEJ! Allison umgås me Justin, alltså Justin Bieber den där stora popstjärnan, och på senaste tiden har dom visat sig väldigt synligt och då menar jag verkligen väldigt synligt, så paparazzina har fått syn på dom och tagit en massa kort på dom, och nu tror dom att dom är tillsammans vilket dom inte är, säger Chantelle och jag känner hur dåligt samvete jag har som ljuger för dom. Okej vi var ej tillsammans men det var ju mer än vänner,
- Vänta lite! du och Justin? oh shit! detta kommer ju aldrig ta slut, in klampandes kommer Alfredo och en stor mörkhyad kille som ber mig och Chantelle följa med ut till doms bilar - Allison, är det sant att du har ihop det med Justin!  - Utnyttjar du honom för pengar? - Vart är dina föräldrar? - Om du är Justins flickvän varför bor du i denna svinstia ? Jag fick huvudvärk, Alfredo höll om mig kraftigt medans vi gick förbi dom förbaskade människorna, Gordon gick upp till sig, han klarade av detta oväsnet sa han, När Alfredo och den vältränade killen fått in mig och Chantelle i bilen, körde dom iväg - Att dom ska vara överallt! säger den mörkhyade killen,
- Oj sorry! det är jag som är Kenny, Justins liv vakt, kanske inte den bästa eftersom intervjun slutar snart och jag är här, vi måste skynda oss, - Oh! Aa Allison, säger jag - Jag vet, jag vet! Justin upprepar det namnet hundratals gånger om dagen ska du veta. säger han, och jag fnittrar till och börjar rodna som vanligt, - Blir vi med i tidningen nu? frågar Chantelle Alfredo, jag suckar, - Haha förmodligen! säger Alfredo och skrattar - Jag sa ju att jag skulle bli känd Allison! säger hon - Snälla Chantelle jag är helt slut! du kommer inte bli känd ingen av oss två kommer bli det, och jag känner nu att det vore det sista jag skulle vilja bli, säger jag - Äsch så värst dåligt är det inte, tänker man bort paparazzina och alla intervjuer och grejer så kan det vara riktigt underbart, att man fått chansen att visas inför hela världen, man känner sig speciell på något sätt, inte för att jag är så värst känd, jag är bara skölden för Justin, men jag har ju talang på mitt sätt, att skydda folk. säger Kenny, och vi alla börjar skratta, när vi kommer fram till står vi parkerade står vi utanför stället där Justin var intrevjuad det var stort såg ut som ett stort varuhus, vi gick in bakom där Kenny skulle vänta på Justin, när vi ska gå in, kommer vi inte in, - Dom är med mig, säger Kenny och liv vakten ändrar den elaka attityden och börjar le - Välkomna in tjejer, säger han och vi ler ironiskt tillbaka, när vi står där hör vi att Justin uppträder, publiken som satt där under intervjun stod och applåderade, efter låten vart det paus, och Justin kommer ut, - Vaa! vad gör ni här? säger Justin, Kenny gjorde den där blicken man gör när man inte vill säga det man måste säga, - Jo! det stod massvis med paparazzi utanför tjejernas lägenhet, så Alfredo ringde, jag fick lov att åka och hämta dom, Jag lovar att jag aldrig ska lämna dig igen, - Shit! förlåt, nej men gäller det dom här damerna får du lämna mig hur mycket du vet, men jag fattar inte hur dom kan gå såhär långt, och på sådan kort tid, det har bara kommit ut några bilder på mig och Allison, dom brukar inte vara så värst intresserade då, säger Justin - Dom kanske var intresserade av att du umgås med en tjej från ghettot som lever i en vad var det dom nu kallade mitt hem.. aa juste en svinstia, '' Justin blev irriterad, men jag kunde inte hålla det inne, jag orkade inte ens gå upp till Gordon på grund av mina värkar i magen och så ska detta hända, han drar mig en bit därifrån - Varför beter du dig såhär? frågar han medans han har handen på min axel, - För jag är trött irriterad, jag orkar inte höra skitsnack om mitt hem som jag kämpat med i flera år, förlåt. Han kramade om mig - Jag är verkligen ledsen Allison, men om det här ska fungera måste vi hålla ihop och inte bråka, vad tror du inte jag får höra varje dag, det är doms jobb att förstöra och trycka ner andra, ta inte åt dig, för då blir det inte lika roligt, blir du ledsen och börjar käfta tillbaka så får dom någonting att skriva i tidningen förstår du väl, säger han - Jag är inte van med det här, ge mig tid jag ska bättre mig, se så ut dit igen så ses vi sen, och din röst ger mig gåshud bara så du vet, säger jag han knuffar mig bakom skynket och kysser mig - Tack babe, - Justin!! någon kan se oss! han skrattar - Vadå skäms du över mig eller, säger han och kysser mig igen, han går ut dit och dom börjar babbla om hur nästa turné ska vara om han fick bestämma nu och så vidare, han drog några ynkla blickar mot mig, och log, vilket gjorde publiken nyfikna på vem som stod där borta, '' Tack så mycket för att kom Justin, och.. lycka till med sommar romansen haha '' han kramar om tjejen '' Tack så mycket för att jag fick komma, jo det kommer säkert gå jättebra '' säger han och flirtar med mig, jag stod med händer för ansiktet, vi åkte hem till Justin, det var jättefint där, jag och Chantelle satt oss i soffan medans Alfredo ställer sig i köket för att hälla upp läsk till oss, Justins Mamma kommer ut och jag blir så himla blyg, klarade jag av att träffa henne, Justin stod i duschen vilket gjorde det så mycket värre, - Hej, det är jag som är Justins Mamma Pattie, säger hon och skakar hand med mig och Chantelle - Hej säger vi båda lika blygt 
- Nå så vad heter ni då? frågar hon, - Jag heter Allison och det här är min lillasyster Chantelle, säger jag och hon rynkar på ögonbrynen förvånat - Jasså, så du är Allison, kul att äntligen få träffa dig, vart är Justin då? frågar hon 
- Han är inne och duschar, säger Alfredo och ställer läsken på bordet, som om att han bodde där, Justin Mamma var så ung, nästan så jag skulle kunna sätta mig ner och ha en riktig konversation med henne och hon skulle förstå mig, hon pratade som en tonåringen, såna brukar förstå sig på tonåringar bättre, hon var verkligen vacker, När Justin kommer ut med ett par svarta chinos och med bar överkropp går Justins mor fram till honom och kysser han på pannan, han kramar om henne och visade henne kärlek - Hur gick intervjun? frågar hon, han satt sig brevid mig - Jo den gick väl bra, dom ställde såna konstiga frågor och sånt, men det är jag ju förberedd på. Pattie tar sin väska - Jag går nu, Jag och Scooter ska ut och roa oss första kvällen sen turnén avslutades, det är väl Mamma värd, säger hon - Jaja! gå nu Mamma, vi ses ikväll Älskar dig, hon skrattar till - Och jag älskar dig, hejdå tjejer och Alfredo haha, vi skrattar till och säger hejdå, När vi suttit och tjålat i soffan och glaset med läsk börjat ta slut börjar vi bli rastlösa - Alltså dethär är typ drömhuset, säger Chantelle, - Du ska se hans hus i USA eller ska jag kalla det slott dude, - Vi kan byta, du får min flottiga lägenhet och jag tar ditt '' slott '' säger jag kaxigt till Justin, jag borde inte ha sagt sådär, - Eller.. så kan du flytta in med mig i mitt enormt underbara lyxiga slott. säger han retfullt tillbaka, jag visste att han skulle göra såhär, han är inte ett dugg rädd för att avslöja våra känslor, men klarade jag inte denna dag, hur ska jag då kunna klara av hela min framtid.. om det nu blir så att vi blir tillsammans och hela den där grejen, - Så, vad ska vi göra? frågar Alfredo, Justin kollar upp på mig - Jag vet inte, vad vill ni göra tjejer?, frågar han och dyker ner i sin mobil, - Äta, säger Chantelle och jag suckar - Gör du inget annat eller? säger jag och lutar mig ner i soffan, - Varför är du så jävla grinig! säger Chantelle och jag kollar på henne, - Jag är trött Chantelle! kan du begripa det någon gång, nej för du gör inget annat än att äta och leva livet du, du tänker fan inte på vad jag får göra varenda jävla dag, skäller jag på henne, - Men skärp er nu! säger Justin, - Förlåt.. säger jag och kollar ner i golvet, - Vart är toaletten? frågar Chantelle, jag blev bara irriterad av att höra henne prata, - Ut i hallen sen åt vänster, säger han trevligt, hon trippar iväg som en liten otacksam bortskämd fjortis, - Sluta sura nu Allison, ska vi inte åka iväg och äta nå gott då? frågar justin, jag rycker på axlarna - Jag vet inte. mumlar jag, - Hepp! då får jag dra med dig då! säger han fast lite mer allvarliga denna gång, Alfredo skrattar till. När Chantelle kommer ut, springer Justin fram och bär upp mig - Nej! släpp ner mig, skriker jag, när vi står vid ytterdörren släpper han ner mig, - Går du själv då? säger Jag nickar, - Åh! kärlek, säger Chantelle, - Håller med dig ja! säger Alfredo, dom går ut i förväg, - Dom kommer fatta Justin, förstår du inte det, - Jag börjar bli trött på att dölja en massa, jag gillar dig och om du gillar mig tycker jag vi gör det rätta att berätta, snälla Allison, vad tror du det kommer bli utav dethär om vi ska smyga, säger Justin, - Okej, vi berättar, eller vi ger dom symboler, Justin började skratta - Symboler, haha hur då? frågar han, - Jo! såhär, säger jag och kysser honom, - Jag gillar dom där.. symbolerna, jag skrattar till - Men kom då! skriker Chantelle, - Ja! vi kommer!  

Chapter 8 - You will always be my one less lonely girl

ALLISONS PERSPEKTIV
Jag hade inte fått någon sömn inatt, allt jag gjorde var att tänka på den där kyssen, vad var det som hade hänt egentligen, jag kunde inte sluta kolla på bilderna på oss på min mobil, jag kollade på våra ögon, det skrek lycka, jag förstod inte att detta just hade hänt, jag vela bara att det skulle hända åter och åter igen, jag vela inte berätta för Chantelle,inte än iallafall. jag vela ringa honom, iallafall skriva ett sms åtminstonde, men jag kunde inte, jag var alldeles för chockad för det, jag visste inte vad jag skulle skriva '' Tack för kyssen, kan vi göra om det? '' Åh! det här var inte sant, jag tror jag är kär i honom, det skulle aldrig fungera, vår vänskap skulle förstöras och jag skulle aldrig kunna ha ett distansförhållande med.. Justin Bieber. Klockan var 03.30 och jag kände mig inte trött för fem öre, jag gick ut till köket för att ta ett glas vatten då jag får kramp i magen och faller ihop, det kändes som om en kniv högg inifrån och ut, jag fick svårt med andningen så jag kunde inte skrika, jag sträcker upp handen mot diskbänken för att välta det fulla vattenglaset, när det når golvet hoppades jag på att Chantelle skulle vakna, - Chantelle! skrek jag med en krasslig röst, hon kommer ut ur sovrummet med igenstängda ögonen - Hjälp! säger jag liggandes på golvet med tårar utspridda över hela ansiktet, När jag ser henne närma mig stod jag inte ut längre, allt blev bara svart.
JUSTINS PERSPEKTIV

Jag vaknade av att mobilen ringde, det var Allison, jag skulle i vanliga fall blivit arg över att någon väcker mig vid den här tiden, men jag kunde inte, jag blev bara glad av att se hennes namn på displayen, jag svarade med en nyvaken röst '' Hej '' jag fick fram ett leende, men det försvann lika fort när jag hörde gråt i luren '' Hallå! vad har hänt! Allison! '' varför grät hon '' Justin! det är Chantelle! vi är på sjukhuset, jag hade inte ditt nummer så jag ringde ifrån Allisons, hon ramla ihop och fick kramp i magen, snälla kan du inte bara komma hit! jag ber dig, jag är rädd! jag.. snälla kom bara hit! '' säger Chantelle gråtandes, '' VA!! vad har hänt.. jag kommer okej, ta det lugnt Chantelle jag kommer ! '' jag la på, och drog på mig ett par mjukisbrallor och den närmaste tröjan jag kunde hitta, och påvägen ut ifrån huset jag bodde i möter jag min mamma nyvaken utanför hennes sovrum - Och vart ska du? frågar hon aggresivt - Mamma! min vän är inlagd på sjukhuset jag måste.. du vet.. snälla! jag kommer tillbaka, säger jag och pussar henne på pannan och springer ut ifrån huset och in i bilen, gråten i halsen fick inte komma upp, jag var inte den typen som grät, men till slut drog jag min ena hand och gnuggade mig i ögat för att torka det fuktiga ögat, jag åkte fortare än jag vad jag borde, men trafiken var död, sen brydde jag mig inte om lagen just nu, min vän var i fara, eller tja.. tjejen jag var kär i var i fara.. Det tog inte många minuter innan jag stod parkerad utanför sjukhusets entré, jag springer ut och smäller igen bildörren, när jag kommer in vet jag inte vart jag skulle gå någonstans, men efter några ynkla ögonblick ser jag Chantelle sitta intryckt med en mugg i famnen vid en soffa. jag går dit med raskande fart och lägger min hand på hennes axel - Hej Chantelle! hon vänder sig om och hon såg helt slut ut, trots att hon var utan smink så det ut som om hon hade gråtit med mascara på, hon bara kollade på mig i några sekunder tills hon la muggen på bordet och hoppade i min famn gråtandes, - Jag vill inte förlora henne Justin, hon är allt jag har, snälla vad är det som händer! säger hon, jag greppar tag om henne, - Snälla Chantelle vad har hänt Allison, kan du berätta det för mig säger jag och försöker dölja tårarna som rinner ner för min kind, en efter en. - Jag vet inget än, bara att hon fick kramp i magen inget mer, vi sätter oss ner hon lutar sig mot min axel och jag känner hur hon skakar av skräck, jag lägger armen om henne för att visa att jag är här och att jag bryr mig, vi ser en gammal man med vit rock närma sig oss han öppnade munnen för att säga något med stängde den. - Är hon död! skrek Chantelle! han kollade på Chantelle 
- Nej! hon är inte död, men det vi kan se är att hon har en infektion i livmodern, och att hon är gravid men barnet klarade sig inte tyvärr, ligger barnet där dött för länge blir det en sorts infektion som kan orsaka hemska smärtor, hon är nu inlagd inför operation och hon kommer att bli bra, - Va! Gravid? säger jag och kollar på Chantelle, - Med vem då? Frågar hon mig men ger blicken till doktorn, - Tack så mycket, hur lång tid kommer operationen ta på ett ungefär? får vi stanna? - Kan inte säga exakt med högst 2 timmar, ja ni får stanna, ni kan ta fika där borta om ni känner för er, jag återkommer så fort det är något. Jag nickar och han vänder sig om och går sin väg, - Är det du? frågar Chantelle och kollar argt på mig - Vadå Chantelle? säger jag förvånat - Som.. gjort henne gravid? säger hon kaxigt - Va! nej Chantelle! säger jag irriterad, men i samma ögonblick kom jag på. 
- Han som våldtog henne! säger jag och blir helt avslappnad, jag lutar mig ner och lägger mina händer iför ansiktet - Åh! nej, säger Chantelle och börjar genast gråta. 
ALLISONS PERSPEKTIV

Jag öppnar ögonen och ser en vitt tråkigt tak och vita väggar, jag vart rädd. jag hörde oväsen, andra människor gråta, skratta och prata, när jag vänder mig om ser jag Justin, han ler - Du är vaken, säger han och tar min hand, - Justin! säger jag och ger honom ett ansträngande leende. Han hukar sig över mig och ger mig en kram, 
- Du skrämde skiten ur mig, viskar han i mitt öra, det kittlades i mitt öra - Jag är glad att du är här, säger jag och  tar ett hårdare grepp om hans hand, han smeker min hand med sin tumme - Jag är inte glad av att vara här men jag är glad över att se dig, - Vad hände? frågar jag honom, han kollar ner, - Det låg ett dött barn i dig och det låg där dött för länge så du fick en infektion i livmodern, Allison jag vet inte men tänk om det är han som gjorde dig gravid jag menar.. jag vill bara att du berättar vad killen heter! säger han och denna gång ser han allvarlig ut, Jag placerar min andra hand på min mage, där det var igenplåstrat, jag var sydd där, en bebis, en liten bebis dog på grund av honom, varför hände det här mig - Jag vet inte ens killens namn, säger jag och börjar genast gråta, varför gjorde jag det - Jag är en äcklig liten hora, varför gick jag ens med att följa med honom! allt dethär är mitt fel Justin, säger jag, han kollar ner - Du är inte en hora Allison, du var full, och det var han som gjorde fel, inte du! - Jag är bara så rädd Justin! säger jag han hukar sig fram och kysser mig - Jag vet! det har du all rätt i världen att vara, men jag finns här, och jag vill att du pratar med mig om det är något, även om det handlar om andra killar, du blev våldtagen Allison och jag får inte hjälpa dig! jag känner mig som en idiot! säger han, Vad skulle han göra, spöa upp honom så det blir värre, jag slickar mig på läppen och kunde inte fatta hur jag kunde bli lycklig över en kyss efter allt som hänt - Jag vill bara härifrån Justin! det kan du hjälpa mig med! han suckar 
- Kul! för du måste vara kvar över natten, känner mig ännu en gång som en idiot, - Kan inte du sova här med mig! frågar jag fast jag egentligen inte vågade - Det får jag inte Allison!  säger han med en ledsam röst - Men.. du kan lägga dig här brevid mig, han skrattar till - Oh! haha självklart säger han och drar fram sin telefon och sina hörlurar, vi lyssnar i en varsin hörlur på lugn och avslappnande musik och bara kollar på varandra, han kysser mig - Jag gillar dig Allison! jag skrattar till - Du gör mig generad men.. jag gillar dig med Justin! när låten är slut kommer Justins låt One Less Lonley Girl och jag kunde inte låta bli att skratta - You will always be my one less lonely girl! säger han och jag gömmer mig vid hans bröst för att inte visa mitt rodnande ansikte! - Vart är Chantelle? frågar jag mitt upp i allt - Hon är hemma, hon somnade här sen kom Adam och hämta upp henne, säger han - Tack för att du håller koll på allt! tack för att du kom hit, kan inte beskriva skillnaden på hur jag hade mått om du inte vore här, - Nu gör du mig Generad, säger han och skrattar, - Payback is a bitch, säger jag och han kysser mig på huvudet.  

GRATTIS JUSTIN! ♥

Helt otroligt att du blir 19 hela år idag, kommer ihåg då man firade dig som 16 åring, det känns som igår, Åh! det går så fort, jag kan inte beskriva med ord hur stolt jag är över dig och hur mycket jag älskar dig, vilket jag inte trodde man kunde i en kändis man aldrig träffat, men det är något helt annourlunda med dig, du sprider glädje och kärlek genom att sjunga, Jag kan inte beskriva längtan och lycka tills jag kommer få se dig den 24 april. Lyckan då min bästavän sa att jag skulle få två biljetter, Min dröm ska äntligen få bli sann, och det uppskattas så otroligt mycket, Ett liv utan drömmar är bara TRIST och ärligt talat så hade jag inga drömmar innan jag blev helt besatt i dig! Man har något att kämpa för, vilket gör allt så mycket intressantare, du är ett stort mirakel Justin, När gud satt ner dig på Jorden måste det ha varit för att förändra världen, ge folk något att tro på, Nu ska jag ut och njuta i det fina vädret, vilket jag märkt nu.. det är alltid sol på din födelsedag, Grattis på 19 årsdagen Justin jag älskar dig! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Chapter 7 - The First Kiss

ALLISONS PERSPEKTIV 
Jag var inte den sorts typ som satt intryckt i soffan med en slapptröja och en ben and jerry's i handen och grät till the notebook, det var bara inte jag. Men jag satt hela natten och hela dagen idag och tänkte på varför han kysste mig, jag vet att det bara var på pannan, men någon anledning finns det bakom allting, gillade han mig? var han åtminstonde intresserad? man pussar inte bara sin vän på pannan sådär, åh! tankarna for omkring i mitt huvud som höll på att explodera, och det värsta utav allt, vad kände jag själv? vad var det jag kände som ja inte visste, gillade jag Justin? nej det kunde jag inte, vi var så bra vänner, men som min Mamma alltid brukar säga '' Känslor är ingenting man kan styra över '' Så även om jag och Justin verkligen är jätte bra vänner, så kan jag ändå ha känslor för honom, jag pressar mina nävar mot ansiktet och letade efter svar, min mobil vibrerade och jag torkade tårarna med den slappiga stickade tröjan och tog min mobil för att läsa smset, det var ifrån Justin, vad tänkte jag med, vem skulle det annars vara, har ingen annan en han, '' Hej! förlåt om jag är tjatig men trodde du saknade din hero, ses idag igen? '' jag kunde inte göra något annat än att le, mina rödflammiga kinder och gråtfärdiga ögon skrämde mig när jag närmade mig toalettspegeln, jag tvättade av mitt ansikte och tog ett beslut att stänga av filmen och börja göra mig iordning för dagen, jag skulle jobba natt idag, så jag tog ledigt ifrån skolan, Det är skönt att ha en liten ensam stund, skönt att slippa Chantelle bara för någon timme iallafall, jag skickade tillbaka ett sms till Justin '' Klart jag gör, kom hit om en timme sitter just nu och gråter till the notebook men ska dra mig ur dramatiken nu '' jag skrattade till och satt på mig kläder inte nå fina, med tanke på det dåliga vädret så blev det helt enkelt en slapp outfit, drog på mig lite smink och satt upp håret i en toffs, detta var verkligen en slapp dag, en dag man bara känner sig trög, man skulle kunna sitta inne och inte göra någonting bara vara helt enkelt. Det knackar försiktigt på dörren och jag rusar fram till den och öppnar, Justin kände nog samma sak han hade en grå hoodie med huvan över huvudet, - Hello Beauty! säger han och kliver in, första gången han säger jag är fin och jag står här i slapp kläder, det fick mig bara bli generad, vi slog oss ner i soffan och började en konversation - Så.. vad finns det för kul att göra idag mån tro, säger han irioniskt, - Mjo.. ingenting antar jag, jag blir så trög när det är sådant väder, men det är skönt då är jag utvilad till jobbet inatt, han kollar ner i soffan och börjar pilla på dom sönderslitna jeansen - Jo.. det är en sak jag måste berätta, och jag tror inte att du kommer gilla detta. säger han och kollar upp på mig med en förtvivlad blick, - Vadå? Justin säg nu!! skriker jag nyfiket - Några Paparazzi har fångat några schyssta bilder på oss, och då menar jag verkligen schyssta, tillräckligt schyssta för att läggas ut i tidningar och påstå att du är min nya flickvän. säger han och ler irioniskt, först blev jag arg, men sen visste jag hur orolig Justin var över att jag skulle säga upp kontakten på grund av detta, och om jag ska vara ärlig så får dom skapa historier hur mycket dom vill, huvudsaken vi vet sanningen - Men det är väl ingen big deal, kom igen! dom vill att vi ska sitta här och gråta över det, vi borde kanske bara visa att vi inte bryr oss, då blir det inte lika roligt för dom. säger jag och ger honom ett seriöst leende tillbaka - Men mina fans då? frågar han mig - Gillar dom inte att jag är din nya '' flickvän '' får vi väl bevisa det genom att göra en video tillsammans eller något och säga att vi är vänner, sen får du se vilka som är dina äkta fans eller inte, för dom äkta skulle aldrig tänka sig att du skulle ljuga för dom. han nickar - Vart har du fått all denna smarthet ifrån, säger han, jag rycker på axlarna malligt - Min Mamma, hon var den smartaste, säger jag och skrattar, mitt i allt börjar min mage kurra, vi båda brister ut i skratt - Åh jag måste iväg och handla innan Chantelle kommer hem, säger jag och kliar mig i nacken - Vi går och gör det, kan inte jag får göra värsta schyssta middagen till er, tro mig jag har talang när det gäller mat! jag skrattar till - Jag är inte förvånad du är talangfull min vän, säger jag och jag får tillbaka det bredaste leendet - Så det är ett ja? jag nickar glatt, - Yes! ska vi åka då? frågar han, jag nickade ännu en gång.
JUSTINS PERSPEKTIV
När vi stod parkerade utanför det lilla köpcentrumet gick vi ut i dom slappande kläderna och traskade in, Jag gick hängandes på en kundvagn och jag insåg hur mycket vi såg ut som ett kärlekspar, vi plockade på oss det som behövdes och lite till, vi skrattade och jag förstod inte hur man kunde ha det så kul i en mataffär, två fnittriga tjejer ställer sig framför oss med sina mobil framför munnen, jag antog att det var fans med tanke på att jag var på doms mobilskal, - Kan vi få ta en bild med dig? frågar den ena tjejen lite blygt, - Absolut, säger jag och ler, - Ska jag ta på er, frågar Allison tjejerna, och dom nickar, - Smile! säger Allison och tjejerna ler stort, Dom kramar mig hårt och länge och förklarar hur mycket dom älskar mig, jag säger att jag älskar dom tillbaka 
- Är du Justins flickvän? frågar den ena tjejen med en lite modigare röst denna gång, både jag och Allison blir genast generade och ruskar på huvudet - Nej, vi är bara väldigt goda vänner, säger jag och kollar på Allison och ler, - Ni skulle passa ihop iallafall, säger dom och fnittrar, Jag biter mig i läppen och kan inte hålla mig för skratt, 
- Tack antar jag, vi ska kila vidare nu, men jättekul att träffa er tjejer, säger jag och kramar dom ännu en gång, dom går iväg och vi hör dom lyckliga skriken försvinna mer och mer, jag tittar på min mobil och ser att bilden redan var ute på twitter dom hade taggat mig i fotot och jag la till dom som vän, Allison skrattar, - Shit dom är verkligen galna i dig, säger Allison och hänger sig fram och tittar på bilden, - Tja, vem är inte, säger jag och ler emot henne, hon kollar bort och går till kassan, När vi kommer hem, tar jag fram det som behövs, - Behöver du hjälp? frågar Allison mig och kavlar upp tröjarmarna. - Du kan göra efterätten, den ska vara i kylen ett bra tag, hon nickar, mitt upp i allt får hon får sig att smeta resten av chokladsmeten i mitt ansikte - oh!! du ska få igen! säger jag och stoppar ner handen i mjölpåsen och kastar på henne, hon skriker till - JUSTIN!! jag skrattar bara åt henne - Payback is a bitch sörru! och återgår till matlagningen. 
 
ALLISONS PERSPEKTIV
När jag är klar med efterätten sätter jag mig vid bordet och tittar på han när han lagar maten, han såg så koncentrerad ut, jag fick stirrblick på honom, jag kunde inte få bort blicken, konstigt nog så kändes det faktiskt som om vi var tillsammans i dethär läget, en kille står i mitt kök och lagar mat, dom där tjejerna i affären kanske hade rätt vi kanske passade ihop, äsch! det skulle aldrig hända, - Allison? säger Justin, jag vaknar till ifrån min stirrblick och ler mot honom - Ja! säger jag, - Haha! är du vaken, du maten är klar, kan du duka? frågar han och jag nickar, jag tar fram 3 tallrikar och ställer dom på vardagsrumsbordet eftersom köksbordet var för litet, vi drog dit några tända ljus och servetter, - Perfekt! vi sätter oss ner, och Chantelle kliver in, - WOW! säger hon med ett leende på läpparna - Nå, vad tycks? frågar Justin henne, - Det här är verkligen jättefint, säger hon och sätter sig ner, vi äter och jag och Chantelle vart imponerad över hans matlagning - Det var jättegott Justin, jag är imponerad säger jag, - Äsch! säger han generat, Jag och Chantelle fnittrar till - Såå. jag såg att du har träffat mina klasskompisar, dom var i affären och skulle köpa godis till filmen i skolan, och fick nå flip i skolan, dom skrek och hade sig, säger Chantelle, - Och dom kände inte igen mig? frågade jag - Var du också där? haha nej tydligen inte, Justin började skratta, - Dom tyckte vi passade bra ihop iallafall, säger jag och tar en tugga av efterätten, - Olala! ja det kan jag hålla med om, säger min syster och jag ångrade att jag sa det, - Sluta! säger jag och kollar argt på henne - Ta det lugnt, det är väl inte vårat fel att vi passar bra ihop, eller hur? säger Justin 
- Nej precis, säger jag och ler kaxigt till Chantelle, - Oh herregud! ni är bara så kära i varandra, säger hon och går in till sitt rum, och lämnar oss i den pinsamma tystnaden, - Heh! säger jag och kollar ner på den tomma tallriken. jag hör hur han slänger ner skeden på tallriken och närmar sig mig - Varför blir du alltid så generad när folk tar upp detdär? frågar Justin med en seriöst röst, mitt hjärta börja bulta tusen gånger så fortare än vanligt,
- Vadå detdär? är det enda jag får ut, - Spela inte dum,du vet vad jag pratar om, säger han och försöker få ögonkontakt med mig - Ärligt talat så vet jag inte Justin, säger jag och började bli trött på min blyghet, Jag visste inte var det var med mig, gillade jag honom eller var det bara blygheten som gjorde mig generad, Jag visste ingenting - Hmm. Okej, Jag ska nog gå, men.. vi ses väl, säger han, jag stoppade honom inte vilket jag tror han förväntade, han stängde igen dörren lite hårdare än vanligt och jag går inte till min syster för att skälla ut henne men tänker efter att det är inte det rätta att göra, det var jag som gjorde fel. Jag springer ut till Justin som sitter i bilen som inte ens var startad, han var ledsen, vilket gjorde det jobbigare jag öppnade bil dörren - Okej! jag vet inte varför jag blir så konstig, men jag tror att det har och göra med att jag kanske.. du vet.. gillar dig, säger jag, det var äntligen sagt. men han sa ingenting, han bara kollade förvånat på mig, jag tänkte bara vända mig om och springa in, men då tog han tag i min arm och kysste mig, länge, och mjukt. det pirrade i hela mig, allt bara försvann det var bara jag och han, jag känner gråten i halsen, det var lycka.

Chapter 6 - You make me so happy

 
''If a was your boyfriend i'd never let you go '' jag fattade inte hur jag kunde köpa believe albumet för pengarna jag fick av Justin jag liksom kunde inte låta bli, dessutom varför köpte jag albumet när jag lika gärna kunde lyssna på spotify, jag stod i mitt rum och fixade mig och bara sjöng låten och använde min hårborste som en mikrofån, såg ut som en sån där tjej i en tonårsfilm, typ en highschool tjej som stod och hoppade i sängen, jag skrattade åt mig själv men fortsatte ändå sjunga, jag var tvungen, jag har lärt mig alla texter vela bara sjunga ut stoltheten på något sätt. Sen var det inte en vanlig dag idag, utan det var en dag då jag och min syster skulle ut och shoppa, rensa gaderoben lite, vilken fick henne att hoppa av lycka, jag berätta om pengarna för Chantelle, varför ljuga och säga att jag jobbat ihop dom så att hon ska va så stolt när det egentligen är Justin som är skyldig till det. Jag borde egentligen gå upp till Gordon och ge dom obetalda hyrorna, men jag vela bara var en busig tonårsflicka för en dag, gör något ovettigt för pengarna, något kul '' Keep you on my arm girl, you'd never be alone, I can be a gentleman, anything you want ''' Hans röst fick mig knäsvag, han var verkligen så duktig och talangfull, att jag inte varit ett fan tidigare, tja.. kanske beror på min syster som har tapetsera sitt rum med honom, en massa affischer ifrån tidningar hon snott ifrån skolans biblotek, inget jag klagat på, men jag förstår inte hur hon kan va så lugn, jag menar jag har hört det där med att Beliebers är dom mest desperata fansen, vilket hon borde vara.. altså desperat i Justin, och sen kommer han in i hennes liv och hon har till och med inte sagt det till någon utav hennes vänner, hade jag varit henne hade jag sprungit ut och skrikit det för att få allas uppmärksamhet, men hon visar Justin respekt och delvis mig, eftersom att det lär ju inte bli någon sommar med honom om det kommer ut, fast det kommer det i vilket fall, men att vara vän med Justin Bieber är faktiskt inte så tokigt snarare... Underbart! när jag står som en lycklig tonårsflicka framför spegeln och sjunger på Justins låt boyfriend, blir jag genast störd av Chantelle som står vid dörren full i skratt och håller i telefonen, jag fattade inte först men sedan insåg jag  ( STÄNG AV LÅTEN ) jag stänger av låten och kollar på henne - Jag vet att du är vän med honom, men inte att du är ett fan av honom, haha inte nog med det, han är i telefonen! säger min syster och håller upp telefonen och det var inte det värsta hon hade svarat, så självklart var inte denna pinsamma situation över, '' Hej '' säger jag blygt, '' Haha, hej belieber '' säger han och skrattar för fullt så man knappt hör något i telefonen '' Men det var en låt hallå? '' han skrattar ännu högre '' Jasså! Chantelle sa att du hade köpt mitt album igår, hmm var det en låt sa du '' Jag kollar argt på min syster som kollar retsamt på mig och vänder sig om och går ut ur mitt rum '' Jaja! jag är väl ett fan då, vad hade du på hjärtat då? '' frågar jag för att byta samtalsämne '' Tja.. nu när jag vet att du och Chantelle ska iväg och shoppa så får jag fråga, vill du hitta på något ikväll? '' Fan jag vela nästan bara ställa in alltihopa och bara dra iväg till honom, men men det här är stort för Chantelle '' Javisst! jag hör av mig när jag kommer hem '' säger jag glatt '' Vad bra, har det så kul '' jag fnittrar till '' Ja och det är tack vare dig hejdå '' säger jag och lägger på, En timme efter står vi vid gallerian och tro mig, det var nästan pinsamt, folk kollade på oss som om att vi inte passade in här, men Chantelle drog in mig på en affär vid namn H&M vilket gjorde det ännu pinsamare, men vi hittade mycket där, det var omöjligt att komma därifrån, när vi äntligen kommer ut så går vi förbi skräcken Hollister, jag och Chantelle var så avundsjuka på dom som bärde det märket, vi stod utanför det klädda butiken, och kollade på varandra - Ska vi verkligen? frågar min syster, jag vart trött på att spela så svag bland folk, - Klart vi ska, du vet att jag måste köpa tröjan jag tjatat om hur länge som helst, och det var sant, jag var så kär i tröjan så jag visste inte vad jag skulle ta mig till, Chantelle hittade också en tröja hon sa var ett måste, när vi betalat kände vi oss genast som två nya människor, vi avslutade denna härliga dag med en fika då hon berättade om att hon och Adam har blivit jätte nära vänner och att det känns som om att den här sommaren kommer bli sjukt roligt när man har en vän att vända sig till och göra roliga saker med - Så vad är det mellan dig och Justin? frågar Chantelle och tar en tugga av sin kladdkaka, jag kollade på henne med en fundersam blick, varför frågar hon ens, hon vet ju att vi bara är vänner, - Jo! vi är vänner Chantelle, inget annat, säger jag och börjar himla med ögonen - Ja! men känner du ingenting annat, typ nå pirr i magen när du är med honom, - Jo men som vänner alltså.. jo det gör jag, säger jag och sjunker ner rodnandes i stolen, - Du vet att du kan prata med mig om allt, känner du något för honom tycker jag du ska berätta det för honom, säger min syster och får det att låta så enkelt - Haha! ja, men det gör jag iallafall inte. Hon rycker på axlarna - Tja.. säger du det så. När vi kommer hem, sätter vi på oss dom nya kläderna och Chantelle försvinner ut med Adam och jag sätter mig nervöst ner i soffan och inväntade Justin, den nya hollister tröjan fick mig att passa in, inte in i mitt vardagsrum utan in med Justin, det knackade på dörren och mitt hjärta börja bulta fortare än vanligt, jag öppnade dörren och fick fram ett svagt hej medans jag fokuserade på att få bort den obehagliga känslan i magen, jag visste inte var det var med mig, jag var bara extra glad att se honom idag, 
- Vad fin du var i tröjan, säger han innan han knappt kommit innanför dörren, jag kollar den på tröjan och ler ett malligt leende - Tack, säger jag generat tillbaka och sätter mig i soffan och bara kollar på honom medans han kollar sig omkring och klappar ihop händerna och fastnar blicken på mig - Så.. vad ska vi hitta på? frågade han, han verkade faktiskt lite nervös av sig han med, - Jag har ingen aning, säger jag och skrattar till, det vart lite av en pinsam tystnad, vilket jag märkte att ingen utav oss tyckte om, - Min vän Alfredo undrar om vi vela hänga med och bowla och käka på någon schysst resturang, vill du? jag fnittrade generat för att jag blev glad över att han berättat om mig för sina vänner, men insåg sen att ekonomin klickade till i huvudet och förstörde allt, Jag kollade förtvivlat på honom - Du vet.. pengar Justin, Men gå du, det är lugnt, säger jag och ler mot honom, han kollar lite små irriterat på mig, - Allison hur kan du säga något sådant,jag kom hit för att jag vela träffa dig och umgås med dig, jag bjuder och snälla kom inte med några bortförklaringar, jag vill bjuda, säger han och lägger sin hand på min axel, jag suckade - Okej då, tack så mycket, jag kramar om honom och han drar mig ut ur lägenheten så fort som han kunde, - Wow! säger jag när jag får syn på den otroligt snygga bilen han hade stående utanför mitt område, jag kollade på Justin och log, han hade en helt annan bil när vi åkte ifrån stranden, den här killen hade verkligen pengar, när vi sätter oss i bilen kommer vi till ännu ett pinsamt tillfälle då låten Boyfriend börjar spelas på radion han höjer och sjunger och kollar på mig och skrattar, jag kan inte låta bli att sjunga så jag börjar, det ringer på hans mobil '' Hej dude! '' säger han och ler medans han har andra handen på ratten, '' Okej, men hör av dig när, vi kan hitta på något annat så länge '' han lägger på - Alfredo fick familjeproblem, går det bra om vi kan hitta på något annat bara en halvtimme eller något? jag nickar - Det är väl klart det är lugnt, säger jag och ler, han parkerar utanför en park, och vi går upp på den stora kullen och sätter oss - Är det inte lite av ett mirakel att vi träffades? frågar Justin mig - Det är väl jag som ska ställa den frågan va, säger jag och han börjar skratta till - Nej, men seriöst, jag gillar dig Allison du är cool, du är en stark tjej som inte ger upp lätt, finns inte många såna du vet, säger han och kollar mig i ögonen, den vackra utsikten och dom vackra ögonen fick mig att börja rodna - Vad är det? frågar han och ler, jag kollar bort - Nej, ingenting han tog tag i min haka och vred mitt ansikte mot honom - Jo, säg!  Jag tog ett djupt andetag - Jag vet inte, men jag känner mig bara så.. lycklig när jag är med dig. Det är en ovanlig känsla för mig, säger jag och kollar ner på mina bara bruna ben, - Oh! det där är första gången på länge någon fått mig generad, säger han och skrattar till gulligt, jag kollar upp på honom med en allvarlig blick drar ett snabbt skratt, vi får ögonkontakt, verkligen den där ögonkontakten då man inte säger ett pip man bara kollar och lever sig in i en värld då det bara är jag och han, jag känner hur hans hand nuddar min och jag kommer tillbaka från min dagdrömmande och kollar ner på våran händer som knyts ihop hårt, - Jag är verkligen lycklig när jag är med dig med, det känns som om du tar mig som någonting mer än Justin Bieber du vet, det är en ovanlig känsla för mig, säger han och jag kan inte motst
honom, jag flyttar mig närmre och lutar mig mot hans axel och bara njuter av den vackra utsikten
 
JUSTINS PERSPEKTIV
Mitt upp i allt ringer Alfredo, nästan så man vela att hans familjeproblem skulle pågå lite längre, jag hade inte njutit så här mycket på länge, jag tog tag i hennes hand och vi åkte till bowlingen, Cody Simpson som varit för artist på många av min konserter hängde med, när vi träffar dom går Alfredo fram till Allison, hon var lite blyg av sig - Hej Allison, vad kul att äntligen få träffa dig, Justin har berättat så mycket om dig,säger han och skakar hennes hand, jag visste att han skulle göra detta för att retas med mig, jag skakade på huvudet och suckade tungt - Mja, jag glömde säga, jag har inte normala vänner, men dom är åtminstonde schyssta, hon skrattar till och kollar på mig - Huvudsaken eller hur, jag nickade för att visa att jag höll med, när vi på börjar matchen börjar Allison med att slå in en strike, och jag kunde inte bli mer imponerad, Alfredo pratade mycket med henne för att få kontakt och efter ett tag började hon vänja sig, började prata högt inför oss och började skämta tillbaka när Alfredo drog sina dåliga skämt, jag gillade hennes skratt, det var ett sådant skratt man skulle kunna göra allt för att få höra, Cody vann men Allison kom tvåa och jag kom självklart sist, det var ju inte mycket att imponera, fast varför vela jag göra det egentligen, det var någonting med henne, jag visste inte vad det var, Vi gick senare bara Alfredo hon och jag till ett mysigt fik nära bowlingen och drack varm choklad med grädde, jag fick i mig en hel kopp själv, jag var så kär i choklad, - Så.. jag vill veta lite mer om dig Allison, till exempel vad gör dina föräldrar, och vad har du för bakgrund? skämtar han till det men var ändå seriös, jag visste att det inte var en passande fråga men jag lät henne svara, - Mina föräldrar tja.. dom är döda, men jag och min 15åriga syster däriemot vi bor i en liten lägenhet borta vid stranden ungefär, vi lever där ensamma, vi klarar oss nja sådär, men vi har väl varandra det är ju det bästa, sen jobbar jag på ett Café, inte lika underbart som detta men det är verkligen helt suveränt, nja sen finns det väl inge mer, säger hon och jag blev förvånad, hon sa det utan att stoppa meningen med gråt i ögonen hon sa det bara rakt ut - Jag visste inte, förlåt! så du bor alltså själv med din syster och försörjer henne och allting? - Det är lugnt, man måste ju få fråga, japp, säger hon och ger mig snabba blickar då och då, - Starkt gjort av dig, jag hade inte klarat av det, säger han och ler mot henne, - Det tror jag nog, man måste bara inse att det är nu eller aldrig, men det är svårt det är det. Men vill man lyckas så gör man, oftast iallafall. säger hon och skrattar, Jag skjutsar hem henne senare den kvällen, vi pratade inte så värst mycket på vägen hem, vi mest log åt varandra, när jag parkerar bilen utanför hennes lägenheten går jag ut och öppnar bilendörren åt henne, hon tackar och hoppar sedan på mig - Tack! Tack för en jätterolig dag, det går verkligen inte att beskriva med ord hur lycklig jag är och hur glad jag är att jag träffade dig, jag fann inga ord, jag vart så glad av att göra henne lycklig, det var en härlig känsla - Hoppas vi kan göra om det snart, Godnatt Allison säger jag och kysser henne på pannan, hon står helt still och bara kollar på mig men sedan ruskar på huvudet - Godnatt Justin. 
____________________________________________________________________________________________
KOMMENTERA! 

Chapter 5 - This will be the best summer ever

JUSTINS PERSPEKTIV
- Justin vakna! hör jag Scooters röst, jag var halvt vaken, men kände att alkoholen var kvar och vela inte att Scooter skulle få reda på det. han knuffar till mig - JA! säger jag och ramlar ner för sängen, - Vart tog du vägen igår? det var en stor gala och vi blev inbjudna folk började ju undra, säger han argt, jag kliade mig bakom nacken - Ehm! jag stack till.. Allison säger jag och kollar ner i golvet - Allison vad? vem är Allison? frågar han - Vem är Allison? kommer Mamma nyfiket in - Ehm! en tjej, säger jag och inser vilken pinsam situation jag var i, snacka tjejer med Mamma och Scooter var väl inte en hit precis. - Har du druckit Justin? frågar min mor och närmar sig den hemska andedräkten, jag vänder bort huvudet - Pft nej! säger jag och bestämmer mig för att hålla andan, - JUSTIN! skriker min mor, jag känner hur min mobil vibrerar vid sängbordet, jag sträcker mig fram för att ta den då min mor tar den ifrån mig - Ingen mobil först du erkänner! säger hon och sätter armarna i kors, Scooter kunde inte hålla sig för skratt, jag suckade - Ja! jag drack igår, men ni förstår inte, det var en tjej hon.. min mor avbryter mig - Inga men Justin! säger hon och kastar mobilen på sängen, både Scooter och hon går ut ifrån rummet jag bodde för tillfället, jag läste smset jag fick, det var ifrån Allison, '' Solen skiner idag, ska vi hitta på något '' Jag började le, hon gjorde mig glad på något sätt, en ny vän var inte lätt att hitta när man levde livet jag levde, iallafall inte en normal vän, hon behövde inte vara framgångrik och känd för att duga, hon behövde bara vara sig själv. 
 
ALLISONS PERSPEKTIV 
Jag skakade av rädsla i väntan på svar ifrån honom, jag börja små städa lite för att få bort min nervösitet, Chantelle drog tidigt till Adam, jag fick lov att fråga om det var något mellan dom men hon säger bara att dom är vänner och jag tror henne, Chantelle har alltid trivits bäst med killar, hon är inte så tjejig av sig, uteseendemessigt kanske men inte på insidan hon är inte den som vill sitta och läsa mode tidiningar och snacka om killar osv, hon vill göra saker, så jag är väldigt glad att hon är med Adam, var lite tveksam i början, men efter det Adam gjorde för mig har fått mig att tycka bra om honom, de är bra att veta att Chantelle har en hjälte vid sin sida, då jag precis fick upp Justin i mitt huvudet när jag tänkte på ordet '' hjälte '' vibrerade min mobil, jag kröp ihop mig i soffan och läste smset '' Jo visst kan vi det, kul att du hörde av dig, mötas nere vid stranden? '' jag kunde inte motstå att le, '' Japp! är där om en halvtimme '' skrev jag och sprang runt och letade en passande outfit för att vara med justin bieber, och tro mig, det var inte det lättaste, det slutade med att jag drog på mig syrrans jeans shorts en tröja och en väst över drog på mig mina slitna converese, jag stoppade ner min bikini i min väska drog på mig mina solglasögon och gick ut och tar ett stort andetag, när jag kommer fram till stranden sätter jag mig ner och kollar mig runt efter honom, jag drar upp min solglasögon över huvudet då det placeras två händer för mina ögonen - Gissa vem, säger en röst, jag var inte dum, den underbart vackra rösten var omöjlig att glömma - Hm! låt mig tänka kan det vara den populära popstjärnan Justin Bieber, säger jag och bara njuter av att säga det, jag tror inte jag insåg hur coolt detta egentligen var, jag var inte ett sånt stort fan av honom, men att veta att jag får uppfylla så många tjejers dröm är faktiskt coolt, det får mig att känna mig speciell, liksom allt detta helvete jag varit med om är en katastrof och tro mig att Justin har kommit in i mitt liv är en jäkla stor comeback, nu känns det som om att det är han som får mig att stå på fötterna och kämpa, och slita arslet av mig för att få detta att fungera. - Så.. vad vill fröken Sawyer hitta på idag? frågar han mig och jag som avskydde mitt efternamn, det fick mig illröd som en tomat, hur visste han ens om det, förutom att det står tydligt på min ytterdörr, - Ehm! med tanke på det fina vädret, vad säger du om att bada? jag tog ju med mig bikini som du sa, säger jag och viftar med min väska där min bikini låg, han skrattade till - Okej, så den först till stranden då? säger han och springer i förväg, jag skrattar till - Oh! försök inte, säger jag och springer som en galning för att komma ikapp honom, när vi gått iväg för att byta om, möts vi vid vattnet, det var inte varmt, men det dög med tanke på det varma vädret så skada det inte att få kyla av sig lite, vi plaska och skvette vatten på varandra som små barn, det fanns inte en sekund utan att våra skratt hördes, efter ett tag bestämde vi oss för att dra oss upp till kiosken för att köpa glass, då Justin märker något, han placerar sin hand på min mage och stannar till - Vänta lite! säger han och kollar sig omkring och fastnar blicken mot parkeringen en bit bort, han kollade på mig, med den blicken jag inte vela att han skulle kolla på mig med - Sorry Allison men vi borde nog dra oss inomhus någonstans, blir du ledsen jag får en känsla av att den där svarta vanen där borta är några paparazzi, säger han och med en nedstämd röst, jag bara kollade på honom och ler - Det gör ingenting, vi kan dra hem till mig om du vill? han nickar glatt och vi beger oss till hans bil i våra badkläder för att försvinna ifrån platsen så fort som vi kunde, jag drog på mig en stickad lång tröja över, och han gick shirtless vilket jag inte hade något emot, När vi kommer hem till mig märker jag att Chantelle varit hemma, för min plånbok är inte där den brukade, och mat stod framme på diskbänken, - Fan att man ska behöva ta med sig allting, säger jag och kliar mig i bakhuvudet, Justin kollar på mig - Allison behöver du pengar så säg till, jag har för mycket det skadar nog inte att jag blir av med lite, säger han och ler, han såg ut att skämmas för att han hade så mycket pengar vilket jag inte fattade varför, - Nej! herregud! det är lugnt! vi har pengar hehe, säger jag och kollar mig omkring vilket han också gör, där stod vi och tittade runt i svinstian, jag hade ett helvete med ekonomin ingen förstod, och precis när jag och Justin hade kommit ur våran konversation om ekonomi knackar det på dörren och självklart var det Gordon som tjatade om hyran - Men Gordon! du fick ju den här hyran och förra! jag har inge mer, viskar jag för att slippa justin höra den pinsamma situationen jag var i - Jag vet, men det börjar bli stelt för mig med, detta har aldrig hänt, men du vet att jag har sjukskrivit mig och att jag inte får ut lika mycket som föut, men du behöver inte denna gång, vi kan vänta men det är allvar nu Allison, Vi alla 3 åker ut snart, säger han Jag nickar - Jag förstår, tack Gordon du är bäst, säger jag och ger honom en kram och säger hejdå och stänger dörren, när jag vänder mig om står Justin med en näve med pengar och sin plånbok i andra näven, jag kollar på honom - Sluta Justin! jag kan inte ta emot det! det skulle aldrig fungera, våran vänskap skulle inte kännas lika äkta då! han kollade och suckade till, - Jag lägger dom här! och vill du inte ha dom, så släng dom! men du behöver dom mer än vad jag gör, och jag ger dom till dig för att vi är vänner right? det är väl en äkta vänskap, säger han och lägger bunten med pengarna på bordet, jag lägger mina armar iför ansiktet och skämdes - Allison sluta, det är ju inte så att du har bett mig om pengar, säger han och kramar om mig, jag känner direkt hur det börjar pirra i min mage, jag släpper händerna och kramar genast tillbaka honom - Tack Justin! verkligen, du förstår inte hur mycket dethär betyder för både mig och Chantelle, det här är mer än vad jag någonsin fått i lön, säger jag och smeker min hand fram och tillbaka på hans rygg - Men på ett villkor, jag avbröt honom direkt - Nej ta tillbaka dom seriöst! han skrattar - Aldrig, iallafall.. jag vill veta vad som hände med dig den där dagen då vi träffades för första gången, säger han förtvivlat, han hade inte glömt bort det, jag kände skräcken fann mitt hjärta 
- Okej, alltså detta får inte komma ut, och du ska inte göra någonting bara glömma det okej? han nickar och vi sätter oss ner i soffan - Jo! jag var på en fest och blev en aning berusad, sen så började jag strula med en kille på festen, han var schysst och så tills vi blev ensamma, han våldtog mig Justin, säger jag och faller genast i hans famn gråtandes. Jag känner hur hans hjärtslag börjar slå fortare och fortfare och insåg att jag inte skulle ligga kvar i hans famn länge till, han tog tag i mina armar så vi kom öga mot öga - Allison.. varför.. varför har du inte berättat! snälla gumman, jag hade kunnat gjort såå mycket mer den där dagen, jag bara lämna dig här helt ensam! säger han med den allvarligaste blicken jag någonsin sett, att han kallade mig gumman fick mig bara att börja le, han fattade ingen, han skakade på huvudet och la mig tillbaka i hans famn, - Hur länge stannar du egentligen? frågar jag honom - Jag hade tänkt åka hem till nästa vecka, men jag har ju hittat mig en hobby nu.. dig! så jag tänkte stanna här över sommaren, med tanke på att du har sommarlov snart. säger han och försöker se min reaktion genom att böja sig för att se mig in i ögonen, allt han såg var ett stort brett leende - Så det blir du och jag i sommar alltså? ,han skrattar till, - Ja! jag antar det, jag skrattar till - Det här kommer bli den bästa sommaren! säger jag, han smeker mitt hår, - haha Ja det kommer det verkligen bli 
 
 

Chapter 4 - The start of something good


JUSTINS PERSPEKTIV 
Det var så sjukt! jag har gett en främling mitt nummer och hon har inte hört av sig på hela veckan, jag skulle aldrig gått dit. Men jag kunde inte glömma den där kvällen då vi krockade in i varandra, hon var helt skräckslagen, det var något som hade hänt henne! hon talar inte riktigt sanningen, '' full och dum '' mjo det kan jag tänka mig, men någonting mer var det. Och jag kunde inte få de ur mitt huvud, jag hade inte hennes nummer så jag kunde inte kontakta henne, bara gå till det där obehagliga stället där hon bodde, vart var hennes föräldrar, var hon fattig, jag fick alltid sådant dåligt samvete när jag såg människor som levde så och sen har jag själv allt man kan önska sig, jag känner mig bara bortskämd och självisk. - Justin! du har semester och du gör inget annat än att sitta inne, ut och forska staden, vi är i LA , säger min mor, - Förlåt, jag ska ut med Alfredo senare, inte så lätt när fansen är överallt! - Men det är en del av ditt liv nu, det är någonting du får ta, men dom älskar dig iallafall så dom vill ju ingenting illa. Jag höll med min Mor, men att stöta på ett fan var 5 minut var inte kul, jag vela bara tillbringa tid med min vän. Jag fick ingen ensam tid över, Jag bestämmer mig för att gå ut och bara ta lite luft, jag var förberedd på att fansen kunde komma när som helst, men som min mor sa, det får jag ta, jag tar ett foto av utsikten och lägger ut på Instagram, '' Vacation in LA ''  jag förberedde fansen, och dom skulle aldrig tänka sig mig här ute helt ensam, jag saknade mina vänner hemma i Canada, mina morföräldrar också, men jag uppskattade verkligen denna resa Scooter gett mig och Mamma och några ifrån mitt crew är också här satt jag tänker inte klaga. Jag ringer Alfredo och ber han möta upp mig, vi tänkte dra till någon schysst resturang och äta, ikväll va det någon slags gala här, Scooter sa att vi var inbjuda trots att jag inte hade något med den att göra, men det var intressant att upptäcka världen, trots att jag är en av dom kändaste och åker runt jorden så upptäcker jag inte mycket, inte när man sitter i en turné buss, man har inte tid helt enkelt. - Tjena dude! så.. har du hittat något schysst ställe, jag nickade - Du skojar, häng med. - Nå! så berätta det du skulle berätta nudå dude, jag tog ett djupt andetag - Alltså förra veckan du vet efter vi käkade med Scooter och dom, så krockade jag in i en tjej, hon var full och helt skräckslagen, jag visste inte vad jag skulle göra, hon tuppa av, så jag drog in henne i bilen, jag tänkte skjutsa henne till sjukhuset men hon vakna till, hon mumlade om hennes adress, jag kollade om nyckeln passade för detdär ställen var läskigt tro mig, jag bestämde mig för att besöka henne dagen efter och hon och hennes syster spåra ur totalt dom blev helt galen och systern börja skrika, jag gjorde ett sådant dumt misstag och gav henne mitt nummer och sa att hon skulle höra av sig om det var något, men hon har inte hört av sig på hela veckan, hon var vacker dude jag driver inte. - WOW! du har så mycket drama i ditt liv bro, ta det lugnt, hon vill väl inte vara för på, det har gått en vecka, hon kommer höra av sig, jag lovar. 
 
ALLISONS PERSPEKTIV
Jag knackar på Gordons dörr och han öppnar och kollar på mig som om att han trodde jag skulle vilja låna mer pengar, jag gav honom kuveret med förra hyran och denna, - Hur har du fått tag i detta, jag skrattade - Jag har jobbat Gordon, du får dom andra två obetalda till nästa lön jag svär, han kramade om mig, - Det är ingen bråska hjärtat, du sköter dig bra, han var som en far av något slag, bortse hudfärgen och att jag betalar han hyra osv. Jag tar fram min mobil och tro mig kanske 100 medelanden i utkast var till '' Hero '' Min syster har som tur är inte sagt ett pip, men hon och jag pratar hela tiden om det, jag vela verkligen skriva till honom och undra om vi kan ses, jag kunde i vare fall inte ikväll, jag skulle jobba och detta var min lediga dag men jag erbjöd mig och det ger mig högre lön, jag tror jag kan få detta att fungera, snart är det sommarlov, och både jag och Chantelle har fixat betygen, jag kommer iallafall få ta studenten men jag skiter i collage, jag trivs på mitt jobb och jag kommer ha massa tid över till annat. kanske ett extra jobb, så vi kan flytta härifrån till ett trevligare ställe, men det finns inget billgare än dethär, jag menar här kan man missa några hyror och inte bli vräkt, jag är väldigt glad att jag har Gordon - Vad ska du göra ikväll? frågar jag min syster - Du kan vara lugn jag ska bara ta det lugnt och kanske bjuda hit Adam på en film eller något, - Va? är ni tillsammans eller? jag vela inte att han skulle ta upp om våldtäkten, det var bara jobbigt, jag har tagit detta bra, har inte suttit ner och deppat, både jag och Chantelle är väldigt starka av oss med tanke på allt som hänt oss, vi har inga mor eller farföräldrar heller, min mamma bodde i fosterfamilj för att hennes föräldrar drack och sånt, sen dog mormor och sedan hon gick ur skolan sa hon upp kontakten med fosterföräldrarna, pappa hade bara sin mamma pappan var aldrig med i bilden och mamman dog i cancer när jag var något år, klart det är tråkigt att vi inte har någon att vända oss till, men vi har ju varandra och det är det bästa, jag menar det går ändå ganska bra med tanke på att jag jobbar på ett Café och det har jag alltid drömt om. 
CHANTELLES PERSPEKTIV
När Allison går till Jobbet ringer jag hit Adam, han kommer  på direkten, han var verkligen snäll, jag kände inget mer än en vän, man kunde liksom prata om allt med honom. Det kände bara så bra att ha någon. - Så vad ska vi hitta på då? säger jag och kliar mig på huvudet, jag var lite blyg av mig, - Jag vet inte, hur mår din syster? frågade han direkt, jag vela inte ta upp det som hände - Bra, hurså? han kollade ner i golvet - Tja, sist jag såg henne var ju på.. festen. - Vänta lite! vet du om vad som hände? han kollade förtvivlat på mig - Ja? har inte Allison berättat att det var jag? - VAR DET DU!! skrek jag, jag började slå honom - DITT JÄVLA PUCKO! HUR KUNDE DU! Han tog tag i mig - Det var jag som hjälpte henne!!! jag satt mig ner och kollade på honom     - Åh! varför har hon inte berättat det för mig! förlåt. sa jag och la min hand på hans axel, - Det är lugnt Chantelle! så vi stryker ett streck, så vad ska vi göra, säger han och ler, jag kunde inte motstå att le tillbaka
- Jo jag tänkte, Mean girls, 1an eller 2an, han suckade och drog ner mig i soffan och börja kittla mig - Drog du hit mig för att kolla på tjejfilm va! jag skrattade - haha nej nej, du får bestämma! han slutade - Vi spelar monopol, kom igen det är skitkul, jag tog med mig det. han rotade upp det ur hans ryggsäck och log med spelet i sin famn, jag skrattade, - Ja! varför inte. Mitt i spelet leder jag, och precis när jag ska slå knackar det på dörren, det var Justin jag drog igen dörren och drog ut mitt ansikte - Vad gör du här!! viskade jag han bara kollade - Oj! du var inte lika glad över att se mig den här gången, jag ville bara träffa Allison, är hon hemma? 
- Är du full Justin? han kollade på mig och log, - Va! Jag full? pft nej. jag suckade och drog på han luvan och drog han in mitt rum - Ehm! Adam jag kommer snart, en av Allisons vänner är lite full jag ska bara lägga honom, heh jag kommer snart okej. han kollade fundersamt på mig - Okeeej. Jag drar in Justin på Allisons rum, - Är du helt ifrån vettet, Adam kunde ha fått syn på dig! han kollade på mig - Vem är Adam, din kille? säger han och fnittrar till, - Nej! en vän faktiskt, Allison jobbar hon kommer hem om en halvtimme, du kan vänta här om du vill, men kom inte ut! han tar upp händer - Jag lovar och svär, säger han och sätter sig ner på sängen. 
ALLISONS PERSPEKTIV
När jag kommer hem möter jag Adam - Hej Allison, hur är det? jag vela bara ignorera honom - Det är sådär, men det går väl över, tack för hjälpen Adam, du är verkligen en.. hjälte. han kramar om mig - Jag finns här om det är något bara höra av dig, - tack, säger jag, han går och jag slänger väskan på golvet och halvt lägger mig i soffan, jag hade bestämt mig för en dusch sen sova, jag var helt slut, jag skulle inte tagit åt mig extra jobb, jag orkade inte detta, när min syster kommer in springades ut i vardagsrummet med en sådan skyldig blick i ögonen fick jag lov att fråga vad hon nu gjort - Eh! jag tror du kan få svaret i ditt rum, jag tänkte att hon hade haft sex med Adam i mitt rum eller något liknade, hon går efter mig - Jag visste inte vad jag skulle göra, säger hon och jag öppnar dörren, där ligger han, och sover.. i min säng. - Oh herregud! vad gör han här! hon klia sig bakom huvudet - Han kom hit och frågade efter dig och han var tja.. full, och jag vela inte visa honom för Adam så jag bad han stanna här, men han orkade nog inte hålla sig vaken, hehe. Jag går in och sätter mig på sängkanten, jag knuffade lite lätt på han, men allt jag fick tillbaka var några ynkla stön - Mamma inte nu, jag skrattade till, - JUSTIN!! han flyger upp - Oh hej! jag skulle bara, du vet, hej.. säger han, jag kunde inte hålla mig för skratt - Jag vet inte vad jag gör här! jag vela bara träffa dig.. antar jag. - Oh! hehe vela du? säger jag generat. Vi sätter oss i vardagsrummet med en kopp te, - Så.. Varför har du inte hört av dig. jag vela berätta om alla 100 medelandena jag tänkt skicka, men jag spelade lite tuff - Tja.. du sa att jag skulle höra av mig om det var något, det har inte varit något.. säger jag och ler kaxigt, - Oh! förlåt jag borde gå! jag tar tag i honom - Nej! gå inte. han ler och sätter sig ner - Okej, Jag stannar, Vi pratade hela natten, tröttheten försvann helt och hållet när jag insåg att Justin Bieber satt sin fot i mitt hem igen - Så vart är era föräldrar? jag kollade ner i golvet - Jo. dom dog, och jag.. han avbryter mig - Du behöver inte berätta om du inte vill, jag förstår, jag kollade upp på honom, - Tack  - Så! får man träffar dig igen, du verkar trevlig och så, jag kollade honom i ögonen - Absolut, han ler - Bra, förlåt för att jag somna i din säng, jag måste verkligen träna på att kontrollera alkoholen, heh men jag ska gå nu, jag hoppas du hör av dig denna gång, inte bara när de är något, utan när du känner för det. jag ler ännu en gång mot honom - Jag lovar, säger jag, han ställer sig upp och kramar om mig, denna gång var det han som inte kunde slita sig ifrån, det pirrade i hela kroppen, han vinkar lite barnsligt och går. Detta var en början på något bra, det visste jag. 
 

Chapter 3 - Two unexpected visitors

Jag vaknar av att det knackar på dörren, - AJ skriker jag, huvudvärken var fruktansvär, jag förstod inte.. hur kom jag hem igår, killen som hjälpte mig visste inte vart jag bodde, och Chantelle är inte ens hemma, - Chantelle! sa jag och flög upp hur sängen och öppna dörren det var polisen, - Vad har hänt? säger jag och tror att någon anmält det som hänt igår, jag vela verkligen inte ha mer med soc att göra, - Jo vi hittade dom här fyra tjejerna sovandes utanför en lokal, dom säger att dom bor här och att du är deras syster, stämmer det? jag suckade - Ja det stämmer, kom in nu på en gång tjejer! jag suckade ännu en gång, jag fattar inte hur Chantelle kunde göra detta och hur mina tjejkompisar kunde lägga skulden på mig, dom går in en efter en - Förlåt men jag letade efter dig och du fanns ingenstans, jag kunde knappt stå upp! säger Chantelle, jag kollar ner och började bara gråta. - Allison var är det som är fel, frågar min syster - Inget! du skulle aldrig förstå, mina tre bästa vänner bestämmer sig för att gå och låta mig och Chantelle prata själva, jag uppskattade det. - Snälla säg mig vad som är fel! säger hon och rycker tag i mig, hon hade bara underkläder på sig, att hon inte fryste ihjäl! - Jo. igår på festen.. det hände en grej. hon kollade på mig - Vad hände Allison! kom till saken istället. Jag tog ett djup andetag - Han.. killen han.. våldtog mig. Hon reser sig upp och gapar förvånat och smäller ner allt vi hade på vardagsrumsbordet, glas faller i tusen biter hon börjar gråta. - Vi ska till polisen nu på en gång!! jag skakar på huvudet - Vi kan inte, vi kan inte bli mer inblandad i soc än vad vi redan är, och verkligen inte nu när du kommer hem såhär. Hon suckar - Snälla förlåt! allt är mitt fel, hon kramar om mig - Det var någon som hjälpte mig hem, det var en kille men jag förstår inte hur han visste vart vi bodde jag deckade ju. jag vill bara veta vem det var, säga tack eller något. - Det får du säkert, men inte nu, nu tycker jag du ska ta ett bad Allison, jag vet inte vad jag ska göra för att få se dig le igen, jag älskar dig verkligen, även om jag inte ofta visar det. jag ler - Att du är hemma och att vi mår bra får mig att le, älskar dig med lil sis! men jag sov iallafall inte utomhus, mer du som behöver ett bad! , hon skrattar - Du har rätt, jag kommer snart! jag sätter på tv och knappar på kanalerna hittar inget intressant, så jag stänger av den lika fort. och kollar mig omkring, det såg förjävligt ut, jag sätter på hög musik och dammsuger och städar hela lägenheten, - Oh herregud det här är inte likt dig Allison! säger min syster när hon kommer ut ur duschen - Kanske lite trevligare att vara här nu va, frågar jag henne, hon nickar och skrattar till. Jag stöter på spegeln och inser att jag fortfarande hade gårdagens kläder och smink, jag hoppar in i duschen och märker hur det börjar rinna blod där nere, jag blir rädd och börjar genast gråta, jag har inte haft ont eller något hur kan det hända! jag sätter på kläder och bestämmer mig för att inte säga något till Chantelle, vela inte göra hennes orolig och ge henne mig ångest, klart att det inte var hennes fel, - Allison kan du öppna! det knackar på dörren!  jag suckar, hur kunde man vara så lat som henne, jag går och öppnar och det var han. - hej, jag vela bara kolla hur du mår, det var jag som hjälpte dig hem igår, jag kollade bara förvånat på honom jag tänkte börja skrika innan min syster gör det - OMG !! han springer in i lägenheten och stänger och hyschar henne - Snälla ta det lugnt! Jag och Chantelle sätter oss i soffan och bara kollar på honom. - Detta kan inte vara sant, vad gör Justin Bieber i vårat vardagsrum? frågar min syster mig, jag fick inte ut nå ord - Jag hjälpte henne hem, snälla jag ville bara se hur du mådde ni behöver inte säga till alla att jag varit här. jag skulle inte kommit hit. - Klart du skulle! shit dethär är en dröm, säger min syster och slänger han ner i soffan, han sitter mellan mig och min syster och vi kan inte sluta kolla på honom. vi liksom undersöker honom med våra blickar, vi kollade på honom från topp till tå flera gånger om - Okeeej.. dethär känns inte rätt, säger han - Chantelle kan du gå till ditt rum, säger jag - Mee! jag avbryter henne - Snälla! hon gör som jag säger, hon går till sitt rum och stänger sitt rum, vi både hör hennes skrik på hennes rum. - Alltså jag måste bara hämta andan, du förstår det är inte varje dag man får se dig i mitt vardagsrum heh, säger jag - Haha! jag förstår att det är chockerande, jag tänkte inte komma, men jag var tvungen, vad hände igår egentligen? - Oh! ingenting, full och dum, säger jag och ler mot honom och himlar med ögonen - Okej, jag ska egentligen inte göra detta men jag får helt enkelt tro att du är tillräckligt pålitlig att ta mitt nummer och höra av dig om det är något fel. Jag nickar desperat - Tack för hjälpen igår föresten, han skriver in sitt nummer på min mobil och jag kunde inte hålla mig för skratt när jag såg vad han hade döpt sig själv till - Hero? tja.. det passar in säger jag och skrattar, - Satt inte alla får veta att det är jag, jag litar på dig nu, men jag måste gå, hälsa din syster, ta hand om dig, säger han och ger mig en kram, jag kramade tillbaka och vela inte släppa taget, vilket jag inte gjorde tills han drog bort mig, - Hehe förlåt! hejdå, säger jag, - Hejdå säger han och ler, jag vänder mig om där min syster redan står förvånat vi går fram till varandra och hoppar och skriker av lycka - OMG Allison det var Justin Bieber, kan du fatta! ska ni ses igen? jag kollade på henne - Nej det tror jag inte, jag vela inte berätta om numret, dethär var den sjukaste dagen i mitt liv, det är sjukt men jag tror jag är glad över vad som hände igår, hade det inte hänt hade aldrig han kommit hit idag, oh herregud detta kommer ta lång tid att ta igen, jag kommer säga att det händer saker hela tiden, jag måste få träffa honom igen, min syster var ett stort fan jag var snarare en hater, men att se honom på sådant nära håll och se honom i ögonen va verkligen helt sjukt, underbart var det. - Lova att inte berätta det här för någon okej, bara du och jag kan du lova mig det? hon nickar - Jag lovar säger hon och kramar mig.

Chapter 2 - Party Time

ALLISONS PERSPEKTIV
- Vakna Allison! hör jag min systers röst eka i mitt huvud, jag stönar till och gnuggar mig i ögonen - Vad är det! skriker jag åt henne, jag behövde sömn, jag mådde inte bra utav alla sömnlösa nätter. - Du vill nog inte veta, men du är nog tvungen, social tjänsten är här, och dom vill prata med oss. jag vaknade till när jag hörde ordet ''social tjänsten'' jag flög upp hur sängen drog på mig dom närmaste och verkligen inte dom finaste kläderna, fixade till håret och gick ut till köket, - Hej Allison, jag heter Lydia Scott och jag är ifrån Social tjänsten - Jo.. jag ser det. sa jag och sätter armarna i kors, hon suckade och kollade ner i paprerna hon hade i sin famn, - Det är nog bäst om du sätter dig ner, ni båda två faktiskt. Jag sätter mig ner - Vi vill försäkra er om att med eran ekonomi kan ni inte leva, du försöker Allison jag vet men dessutom jobbar du ibland natt, det är oacceptabelt i din ålder Allison, vi måste hitta en familj.. en familj som kan ta hand om er, åtminstonde tills ni slutar skolan, och tro mig det är för erat bästa jag gör detta. - Jag tänker inte blir ensam igen, jag tänker inte förlora en till i min familj förstår ni inte att Allison går ut skolan i sommar, vart tar jag vägen då? jo jag får sitta på detdär jävla hemmet eller hos den här jävla familjen, jag mår bra här. säger Chantelle med bestämd röst - Jasså! det gör du.. jag har fått information av Rektor Miller att din närvaro har minskas mer och mer på senaste tiden, jag kollade på Chantelle, jag fick henne göra det en dag för att få tillbringa mer tid med henne, men jag visste inte att hon hade gjort det fler gånger, - Det här måste få ett stopp iallafall. och det är väldigt snart! säger Lydia och fäller ihop häftet men all information hon fått. hon vänder på klacken och går ut ifrån ytterdörren, min syster kollar på mig med en förskräckt blick - Vad ska vi göra nu! helt seriöst Allison jag orkar inge mer, säger min syster åt mig, jag kollar upp i taket - Åh!  jag vet inte! jag vet ingenting längre Chantelle, jag tror att det är kört. säger jag och min systers blick såg verkligen inte glad ut. - Kört! säger du att det är kört. okej, men ring den där jävla soc kärringen och berätta för henne då, berätta för henne att hon har rätt, låt henne vinna! - Du måste börja hjälpa till du med! vill du slippa bo hos någon fosterfamilj får du faktiskt slänga bort lite av ditt tonårsliv och ta in lite ansvar och mogenhet, det här är inte lätt, inte för någon utav oss Chantelle, men vi kommer ingen vart om det fortsätter som det gör just nu. - Okej jag ska göra allt som krävs
- Börja med att gå till skolan till exempel! - Men Allison det är lördag! sa min syster och skrattade - Jahapp, då var det helg igen helt plötsligt, gud vad tiden går fort när man har roligt. säger jag och hoppar in i duschen. 
 
 
Okej, jag vill verkligen spendera min helg som vanligt. Men.. det kan jag inte. Jag kan inte visas bland folk speciellt inte nu när social tjänsten är så nära på att få mig härifrån, min mobil vibrerade, och det var dags för det stora beslutet '' Hello Allison häng med på fest! '' ifrån Peter, jag visste det.. vad skulle jag svara, eller så kunde jag ju gå, jag behövde bara inte dricka mig full '' okej Peter, jag kommer ''   - Så jag ska ut ikväll, med några kompisar tror du att du klarar dig själv? frågade jag min syster  - Haha! tror du på självaste allvar att jag tänker sitta inomhus, aldrig jag ska ut med Adam! säger hon, mina ögon blir runda och stora - Ursäkta!! men den där killen är mycket äldre än dig, han är ingen du ska vara med! - Jag ska ta det lugnt! okej! jag lovar! sa hon, jag kunde inte fortsätta ta över mamma rollen, hon har lika mycket rätt som jag att ha kul, och med tanke på att Chantelle kunde kontrollera alkoholen så mycket bättre än jag så hade jag ingen anledning att säga nej. Vi drog på musik på hög volym, och köpte några cider av våran skumma granne, vi skålade och började fixa oss, våra vardagskläder såg förjävliga ut, det visste varenda en, men vi hade få men väldigt snygga klänningar efter våran mor som var så besatt i party livet, det var det som förstörde mellan Mamma och Pappa, det var jobbigt att ha hennes grejer i närheten men man kunde verkligen inte motstå hennes underbart snygga klänningar, hon var tuff våran Mamma, hon var inte som alla andra, hon var mer.. tja.. som vår syster eller bästavän. Vi berättade allt för henne, alla killproblem pinsamma sexminnen osv, det fanns inget att skämmas för när man prata med våran mor, min far var mer den där tönten, Mamma berättade att hon föll för honom för att han rädda henne när hon var full mitt i vägen och det kom en bil, våran far drog bort henne och trots den fula pottfrillan och dom få fjunen han hade trots hans ålder så blev hon kär, Jag saknade dom båda så otroligt mycket, både jag och Chantelle spenderade mycket tid med våra föräldrar innan dom dog, dom var en stor del av vårat liv, men vi tog det bra åtminstonde jag, jag höll sorgen inom mig, Chantelle slutade prata börja göra dumma saker som var ute på vardagarna och drack, en dag kom Gordon hem med henne då han hade hittat henne nerdrogad utanför en krog. Mycket det som fört oss ihop med Social Tjänsten, men vi måste sluta deppa, vi har sörjt klart, och måste börja ta tag i våra liv, iallafall inte idag, för idag är det helg, och iallafall jag har all rätt att få gå ut och roa mig, den här veckan har varit tuff med alla läxor och alla sena nätter på jobbet för att få in pengar till dom obetalda hyrorna. - Nå! hur ser jag ut? frågar min syster mig, hon var så vacker lockat långt blont hår, och den svarta klänningen passade så bra till dom beiga klackskorna, jag satt på mig en blå klänning och lånade min systers svarta klackskor, älskade att vi hade samma klädstorlek och samma skostorlek, fast det kunde bli mycket bråk men det var det värt. När vi går ut hör jag våra klackar slå i takt, det passade verkligen inte in här i Ghettot, vi går igenom det läskiga och mörka gränden, när vi gått förbi skåla vi 
- Så jag ska gå den vägen och möta upp Adam vi ses inatt, säger min syster och trappar iväg, - Okej, ta det lugnt ikväll, love ya, hon ger mig en slängpuss och jag vänder på klacken och kollar på smset jag fick av Peter tidigare han skrev adressen, när jag kom fram visa det att festen var i lokal, vilket betydde att den här festen kommer bli galen och aldrig ta slut, lokalfester hade inga regler det var bara att köra, jag tänkte på Lydia när hon berätta att vi inte kommer kunna klara oss, jag liksom rev bort henne ur huvudet och ser Peter framför mig 
- tjenare beauty! jag gav honom ett leende - Hallå där! han tog min hand och vi gick dansandes in, det var så sjukt mycket folk här, jag klunkade i det sista jag hade kvar i min cider och en stor biffig kille ger mig genast en drink, wow detta kommer inte sluta bra, men jag var en typisk sån som inte kunde sluta dricka om jag hade börjat. Jag träffar mina tjej kompisar och dom får mer direkt ut på dansgolvet, en överdrivet berusad kille kommer fram till mig och börja hångla upp mig, jag ger honom en käftsmäll och knuffar bort honom och kollar på mina vänner - Ew! det där är bara vidrigt! dom nickar och håller med, jag går och tänder en ciggarett, feströkande fungerade för mig, hade varit beroende men hade slutat för att få min syster att göra det, så vi gjorde det tillsammans, men klart man vart orolig om feströkande skulle fungera, men det gör de faktiskt, jag njöt av första blosset, liksom fångades in i röken jag blåste ut, jag tog en klunk av drinken och den var stark som attans, när röken försvinner från mitt ansikte ser jag något jag verkligen inte var beredd på, Adam! - Hej du!! är inte du med min syster, hon sa att hon skulle vara med dig ikväll? han skrattade - Du behöver inte vara orolig, hon är med mig, säger han och kollar bakom sig, där går hon med en ännu äldre kille än Adam, - Chantelle för det första vad gör du på samma fest som mig och för det andra varför är du med sånna här gamla killar! skriker jag, killen kollade mig i ögonen - Wow! ska jag ta detta som en komplimang eller? jag suckade - Förlåt! inte visste jag att du skulle hit! det är väl bra, då har du mer koll på mig, säger hon och går förbi mig klängandes på killen, Adam kollar bak på mig och rycker på axlarna som om han vore oskyldig till detta, jag slängde ciggen och gick in, folkmängden har ökats och alla börjar bli fulla, jag var med på shot rundan för att bli lite full, jag var expert, folk klappade händerna i otakt för att jag shotta i flera utan att ens göra en ynkla min, Okej, jag kände av det, och jag kunde inte göra något annat än att skratta, jag ser min syster strula med en kille, och klart att det var en annan, hon hittar minst 20 killar på en fest, det är pinsamt, jag vill knappast att min syster ska bli kallad för stans hora, jag suckade, jag började på en konversation med en kille som såg bekant, det var killen som gav mig drinken när jag kom, - Så, har du kul? frågar han och ler emot mig, jag fnittra till av det fina leendet - Jodå! kul att äga ut alla små killar på shots rundan, han började skratta - Ja, du gör mig imponerad, du kanske kan lära mig? fråga han och bet sig i läppen och försökte komma mig nära, jag kollade förvånat på honom, han böjer sig fram och kysser mig, han var verkligen snygg, värd att kyssa, han viskar i mitt öra - Ska vi gå? jag visste direkt vad han var ute efter, att bli knullad på en fest var inte nytt för mig, kanske var det jag som var stans hora, - Okej! säger jag och ler, det är det enda dåliga med lokalfester, man kan inte bara gå upp på övervåningen och köra, utan här måste man dra ett tattigt fylle knull ute någonstans, vi hamnade i parken, skrattandes ramlade jag ner på marken med honom över mig, han börjar kyssa mig kraftigt och oromantiskt, ett one night stand ska inte vara romantiskt det ska vara bra, och jag kände mig i en obehaglig situation bara, så jag slet bort honom ifrån mig, utan att ens tänka tanken liksom, han tar tag i mitt huvud riktad mot honom, och kysser mig ännu hårdare och för in hans hand ner i mina trosor, jag stönar till och skriker - SLUTA! han reagerar inte, han drar mig i håret och fortsätter, okej detta händer inte, såna här tillfällen är farliga iallafall när man bara har en familjemedlem, jag börjar sparka och slå honom, - Snälla! låt mig bara få komma in i dig lite, säger han och kysser mina bröst, jag börjar gråta, vilket jag inte gör ofta, jag viftar med händer och försöker få honom bort ifrån mig, jag hörde folk ifrån festen, lokalen var inte långt därifrån - HJÄLP! skriker jag om och om igen, han tar handen för min mun och kör in den, och tro mig, vill man inte så gör det bara ont! helt kallsvettig låg jag där och kollade upp i hans ansikte, han såg ond ut när låg där över mig och stönade, han rynkade argt med ögonbrynen och spände läpparna, när jag trodde jag skulle dö, slits han bort ifrån mig och får en smäll rakt i ansikte, skakandes försöker jag krypa därifrån, det var Adam som slog honom, jag ställer mig upp på mina skakiga ben och springer därifrån, bort ifrån detdär farliga stället, där min syster var helt ensam vad tänkte jag på - ALLISON!! hör jag Adam skriker, flåsandes springer jag bara rakt fram, bort därifrån, jag ser människor och vänder på klacken och springer runt hörnet, rakt in i någon (BOM) - OJ! förlåt hur gick det! hör jag en mörk röst, jag låg ner på marken helt kall svettig och vättskrämd, han rör min arm och jag får något frispel - SLÄPP! SNÄLLA RÖR MIG INTE! skriker jag, jag förvänta mig att han skulle bara gå därifrån, men han ger sig inte, - Berätta vad som har hänt, är du ledsen? jag skakade till av rädsla och allt blev svart.
 
 

Chapter 1 - The Sisters


ALLISONS PERSPEKTIV
Jag smäller igenom dörren och slänger nycklarna på bordet, Jag får genast den där obehagliga känslan av att vara hemma. Eller ska jag kalla det ett hem ens. Min lillasyster Chantelle sitter i soffan helt inne i MTV jag suckar och vänder bort blicken, sätter mig ner vid det lilla köksbordet och får syn på alla ogjorda läxor som låg där. Men det var inte lätt att både jobba och fixa skolan verkligen inte när man hade ansvaret för en 15 årig lillasyster som inte kan hjälpa till med något. Det knackade på dörren och jag insåg direkt vem det var, med tanke på att vi inte har några andra besökare här hos oss, Chantelle reagerar och öppnar dörren eftersom det ändå var reklam på tvn, - Hej Chantelle! har du Allison hemma? frågar Gordon, jag hoppades på att hon bara skulle säga nej och smälla igen dörren men tyvärr så känner jag min syster allt för väl, fanns ingen chans att . - Javisst, Allison det är Gordon! säger hon refullt, som om att hon visste att jag sätt där vid köksbordet och höll mina knogar mot ansiktet och va fly förbannad, jag går emot dörröppningen med ett leende - Hej Gordon! säger jag trevligt - Allison det har gått 3 månader, jag kan inte vänta längre, säger han med besvikelse i sin röst, han vela men han kunde inte, han brydde sig verkligen - Jo, jag förstår men jag ska betala av denna månad jag lovar Gordon, jag har fått bättre lön, sa jag och log ett ironiskt leende, han kollade förtvivlat på mig - Du måste göra något åt dethär, det fungerar inte för Chantelle, säger han och placerar en hand på min axel - Gordon snälla hon är allt jag har kvar, vad tycker du jag ska göra, jag vet att jag kan klara detta, jag gör mitt bästa, säger jag och kollar honom i ögonen - Jag vet, men det finns familjer som skulle riskera allt för er, precis som en mamma och pappa, du kan väl tänka på det iallafall, för Chantelles skull, jag suckade - Jaja. Senare den dagen fastnade jag i dom ogjorda läxorna jag satt faktiskt uppe hela natten och gjorde dom, när alarmet från Chantelles rum började tjuta insåg jag att det var dags för skola, jag behövde sömnen mer än skolan just nu. - Vill du ha frukost? frågade jag henne medans jag höll upp hennes favorit flingor i handen, - Japp, kan jag få låna pengar till lunch frågade hon, jag suckade och la ner flingpaketet - Chantelle du vet hur dåligt ställt vi har, jag har knappt råd att försörja mig själv. du kan väl ta något hemifrån, sa jag och vände blicken mot det tomma kylskåpet - Sånt gjorde man när man gick i 4an eller något, jag vill leva som alla andra Allison, jag orkar inte gå i dem här fula begangnade kläderna nå mer, jag vill känna mig normal, kan du förstå det, och du är min syster inte min mamma, varför försöker du ens, skrek hon, dom där orden får jag höra nästan varje dag - Vem annars ska göra det, om du börjar hjälpa till lite mer här hemma kanske vi kan bli lite mer, ja du vet, systrar. - Vadå du menar det här? sa hon med det bredaste leendet jag sett på länge, och kastar en kudde rakt i ansiktet på mig, jag log tillbaka och jagade henne ner i soffan och började kittla henne, skulle kunna göra de i evigheter bara jag få höra det där vackra skrattet, sedan mamma och pappa dog fick jag ta över allt ansvar, vilket fick Chantelle att ha kvar hennes lilla del som, tja, ett barn, jag har inte det längre, men jag önskade jag hade, eller varken hon eller jag är barn längre, vi är tonåringar, tonåringar som försöker hitta en väg ut ifrån all denna skit. - Kan inte vi bara skita i skolan idag och göra något roligt, sa jag, vilket fick henne väldigt förvånad - Att höra detdär ifrån dig var underbart, absolut! , sa hon och skratta till. Vi gick ner till stranden och la oss vid bryggan och bara njöt av solen, vi må ha dålig ekonomi och bodde mitt i Ghettot i LA, men jag älskade stället, vädret, folket, ja allt. Det var nog det som fick mig stå kvar och inte ramla ihop som en liten barnunge - Hej Chantelle! hör jag en mörk röst säga min lillasysters namn vi både satt oss upp och titta oss runt nyfiket tills fick syn på en kille i vit t-shirt och beiga chinos, - Hej Adam, det här är min syster Allison, sa hon, jag tyckte det var lite små gulligt att hon presenterade mig framför killar - Oh! Hej, jag är en vän till Chantelle, sa han och skakade hand med mig, - Trevligt att träffats, jag har inte träffats så många av Chantelles vänner.  Han var mer i min ålder en hennes vilket jag inte tyckte om, men ärligt talat så var inte ålders skillnaden inte så stor jag var bara 18 och hon 15, ibland har hon rätt om att jag tar över mamma rollen, jag vill också leva ett normalt tonårsliv, - Så varför är du inte i skolan? frågade han Chantelle, och som hennes stora syster eller '' Mamma '' som hon tycker jag behandlar henne vela jag inte att folk skulle tro att jag fick min syster att skolka - Eh! nej Chantelle är ledig idag, för.. vi har ... hälsat på våran mormor... på sjukhuset. stammade jag fram, Jag hörde Chantelles fnittrande brevid mig och killen vid namn Adam kollade konstigt på mig - Okeeej! jag ska nog dra nu, men hoppas eran Mormor blir bättre, vi ses Chantelle och.. trevligt att träffas...All..ison stammade han fram mitt namn, sällan.. var det så svårt att komma ihåg.  
____________________________________________________________________________________________
Tråkigt som första kapitel, men det är mer att ni ska få veta vad det handlar om, veta vilka dom är osv...
aja skriver nästa kapitel väldigt snart